För att vi ska klara 1,5 gradersmålet behöver den genomsnittliga finländarens koldioxidavtryck minska från nuvarande 10 ton till 2,5 ton. I dagsläget kommer 1,4 ton av avtrycket från konsumtion av varor, varav en stor del kommer från bl.a datorer, kontorsmaskiner, plast- och glasprodukter, spel och leksaker. 

En laptop genererar 1200 kg osynligt avfall, en mobiltelefon genererar 86 kg avfall. Den elektronik vi använder oss av dagligen så som datorer, smartphones och surfplattor utgör en stor del av vår totala konsumtion. Mycket beror på att trenderna skiftar kvickt och att nya modeller som lanseras snabbt blir ”ute”, en utveckling som inte är hållbar för varken oss eller miljön.

Den 14 oktober varje år infaller den internationella e-avfallsdagen, en dag för att uppmärksamma det avfall som uppkommer av den elektronik vi använder oss av dagligen – och för att uppmuntra oss att vårda, reparera och kassera grejerna på rätt sätt.

Men vad kan du som privatperson göra?

Reparera mera

• Vid tillverkningen av elektronik förbrukas mycket material, så som metaller, kemikalier och vatten. Därför behöver vi se till att den elektronik som väl produceras får ett så långt liv som möjligt. Med andra ord genom att laga och rusta upp det som gått sönder! Kolla var du exempelvis kan laga en sprucken mobilskärm.

Köp begagnat

• Om du behöver något nytt, börja leta begagnat! Då sparar du både på plånboken och miljön.
• Ta hand om din elektronik
• Vårda och skydda dina prylar så att de inte blir slit- och slängprodukter. En lång livslängd för en elektronikpryl gör att vi behöver köpa färre nya. Då minskar utsläppen liksom användningen av råvaror.
• Kassera dem på rätt sätt

Den elektronik vi använder innehåller ämnen och metaller som kan vara skadliga för vår hälsa och miljön om de hanteras på fel sätt. Det är därför väldigt viktigt att de inte hamnar i soppåsen. Lämna alltid in trasig elektronik som inte går att laga till ett godkänt insamlingsställe.

Tänk till – en extra gång

• Stå emot suget efter nya prylar genom att fundera på ditt egentliga behov innan du köper nytt. Överväg om det finns alternativ som att låna av någon, köpa begagnat eller att reparera det du redan äger.

Varje år produceras 50 miljoner ton elavfall världen över. Avfallet innehåller både värdefulla metaller och hälsofarliga ämnen som ofta släpps ut i naturen och påverkar människors hälsa. Mängden avfall som skapas vid tillverkningen är därtill långt mycket större. En bärbar dator ger till exempel upphov till 1,2 ton gruv- och metallavfall. Miljöproblemen som uppstår i elektronikprodukternas spår är en följd av dagens linjära ekonomiska modell, där råmaterial bryts för att tillverka produkter som används under en relativt kort tid innan de kasseras.

Elavfall är det snabbast växande avfallsflödet i EU och mindre än 40 procent återvinns. Vi har gått från cirka 20 miljoner ton elavfall år 2000 till cirka 50 miljoner ton om året idag. FN uppskattar att vi år 2050 kommer generera 111 miljoner elektroniksopor i året.

En oönskad bieffekt är dock allt större volymer av elavfall, vilket för med sig ett antal miljöproblem. Exempelvis uppstår lokala miljö- och hälsorelaterade problem i samband med utvinning av material som används i elektronik samt i samband med hanteringen av elektroniskt avfall. Många elektronikprodukter innehåller skadliga ämnen såsom kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel som är svåra att isolera och återvinna.

Författare: Heidi Hendersson, Sofie Dahlsten (Mise), Sofia Enholm (bärkraft.ax),

Källor:

https://www.avfallsverige.se/osynligtavfall/

https://miljönär.se/sa-gor-du-din-konsumtion-av-elektronik-mer-hallbar/

https://www.copenhageneconomics.com/dyn/resources/Publication/publicatio...

https://www.ivl.se/toppmeny/press/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmedd...

https://www.sitra.fi/sv/publikationer/mot-en-15-graders-livsstil/