Mål 6

Kraftigt minskad klimatpåverkan

Åland ska vara klimatneutralt senast år 2035 (utsläppen av växthusgaser minskar och upptaget i kolsänkor ökar så att utsläppen senast år 2035 är högst lika stora som upptaget. Upptaget fortsätter därefter att öka medan utsläppen fortsätter att minska). Syftet är att leva upp till Parisavtalet och ta ansvar för kommande generationer. Samtidigt skapas nya tillväxtmöjligheter och stärkt konkurrenskraft. För att målet ska nås bör Åland uppfylla nedanstående delmål senast år 2030.

Delmål:

6.1 80 % lägre totala växthusgasutsläpp (exklusive övrig sjöfart, all sjöfart förutom skärgårdsfärjorna) jämfört med 2005
6.2 50 % lägre växthusgasutsläpp från vägtrafiken jämfört med 2005
6.3 100 % av elanvändningen kommer från fossilfria energikällor
6.4 Ingen fossil uppvärmning av byggnader

Huvudindikatorer: Kraftigt minskad klimatpåverkan

19. Totala koldioxidutsläpp

År	Totalutsläpp av koldioxid på Åland, 1 000 Ton koldioxidekvivalenter
2016	255,9
2017	244,7
2018	250,5
2019	237,8
2020	213,3

Det totala utsläppet av koldioxid var år 2020 ungefär 213,3 miljoner kilogram koldioxidekvivalenter, en minskning med ca 10,3 procent sedan år 2019. Jämfört med år 2005, då utsläppet var ca 288,9 miljoner kilogram koldioxidekvivalenter, har utsläppet minskat med hela 26,2 procent. Den främsta källan till utsläppet av koldioxid beräknas vara vägtrafik med ungefär 62,7 miljoner kilogram koldioxidekvivalenter (mer än en fjärdedel av det totala utsläppet), följt av jordbruk (41,3 koldioxidekvivalenter) samt sjötrafik (33,8 koldioxidekvivalenter). Fördelat på den åländska befolkningen var det beräknade koldioxidutsläppet år 2020 ca 7,1 ton koldioxidekvivalenter per capita, en minskning med ca 11,0 procent jämfört med år 2019.

Den förhållandevis stora minskningen år 2020 (preliminärt) härstammar framför allt från sjötrafik, mycket på grund av den minskade trafiken under coronapandemin. En minskning syns även inom elförbrukning, elvärme, fjärrvärme samt oljeuppvärmning och kan härledas till den höga medeltemperaturen under år 2020. Finlands Miljöcentral (SYKE) presenterade i början av år 2020 ett nytt system för utsläppsberäkning för alla kommuner i Finland. Det handlar om ett internationellt unikt beräkningssystem som möjliggör utläsning av kommunspecifika utsläppsdata utifrån målen för både EU och kommunerna. Det nya utsläppssystemet omfattar alla utsläpp i inventeringen av växthusgaser i Finland förutom processutsläppen från industrin och markanvändningssektorn. Beräkningen bygger på användning baserad på utsläpp från produktion i området, men vissa av aktiviteterna som orsakar utsläpp beräknas utifrån konsumtion, oavsett deras geografiska ursprung.

• Utrikes sjöfart ingår inte i beräkningssystemet, däremot ingår inrikes sjöfart. Detta innebär att kommunerna Lumparland samt Mariehamn, som båda har hamnar med inrikestrafik har höga utsläppsuppgifter som härstammar från sjötrafik, medan Eckerö vars hamn enbart har utrikestrafik har låga utsläppsuppgifter.
• Flygtrafik ingår inte i beräkningssystemet.
• Utsläppen från elförbrukningen beräknas på den genomsnittliga förbrukningen av elektricitet producerad i Finland, importerad elektricitet räknas inte med (de utsläppen anses tillhöra landet där elen produceras). Åland importerar största delen av elektriciteten från Sverige (närmare 75 procent av elförbrukningen), motsvarande andel för Finlands nettoimport av elektricitet är ca 23 procent.

Källa: SyKe, ÅSUB Ekologisk hållbarhet

20. Mängd/andel lokalproducerad fossilfri el

År	Vindkraft, GWh	Vindkraftens andel av Ålands årliga elförbrukning (%)	Solenergi, GWh*	Solenergins andel av Ålands årliga elförbrukning (%)*
2016	56,9	18,6	-	-
2017	57,0	18,1	-	-
2018	54,0	16,9	-	-
2019	58,1	18,6	-	-
2020	57,2	19,1	-	-
2021	56,2	17,1	1,0	0,3

*Uppgifterna om solenergi ovan omfattar endast den överloppsenergi som kunderna har levererat till elnätet när de har haft produktionsöverskott

Data för indikatorn kommer från och med år 2022 att förändrats genom en kraftig ökning av lokalproducerad fossilfri el från vindkraft. Detta härrörs till att Projekt Långnabba under året har tagits i bruk. Projekt Långnabba består av tio vindkraftverk i 4 MW-klassen på Eckerös sydspets. Vindkraftsparken förväntas producera över 130 GWh energi per år. Egentligt utfall för 2022 gällande mängd/andel lokalproducerad fossilfri el kan presenteras år 2023.

Källa: ÅSUB Ekologisk Hållbarhet

21. Mängd total fossil- och fossilfri energianvändning

Uppgift saknas.