Färdplaner

Helåländskt kommunsamarbete med kartläggning av enskilda avlopp, samt gemensam tillsyn med framtagande av tillsynsvägledning och tillsynsplan.

Delmål: Kulturarvet bevaras, synliggörs och utvecklas samt Åland har en hög attraktionskraft både för boende och icke-boende. 

Hur ser våra behov ut inom ramen för ett hållbart liv? Vad nöjer vi oss med? Hur kan vi jobba mindre? Hur ska vi förhålla oss till konsumtion/ statusjakt/övergång till ett mer hållbart liv? Adressera konsumism och hur det kopplas till belöningscentra. En tankesmedja/ forum eller plattform för att utveckla dessa frågor.

Samabete mellan miljöbyrån och kulturbyrån för att sprida information till allmänheten om Ålands miljö och naturhistoria genom museala utställningar.

I början av juni 2020 publiceras en integrationsutredning "Att leva och bo som inflyttad på Åland". https://www.asub.ax/sites/www.asub.ax/files/reports/rapport_2020_3_att_leva_och_bo_som_inflyttad_pa_aland.pdf Utredningen kommer att ligga till grund för Landskapsregeringens program för integrationsfrämjande åtgärder 2020-2023 som tas fram under 2020.     

Möjligheter att jobba mindre, möjligheter att dela på en tjänst, möjligheter till förkortad (6h) arbetsdag? Två perspektiv att ta i beaktande: 1. I framtiden blir det p.g.a. ökad automatisering och robotisering färre jobb, hur delar vi på dessa? 2. Nu - hur kan vi, om vi så önskar, jobba mindre idag och på det sättet minska stress och få mer tid till vila, nära och kära, kultur och hobbies?

En reviderad naturvårdsförordning snabbar på arbetet för att i lag kunna skydda arter som bedöms som hotade. Ny naturvårdsförordning ska utfärdas 2023.

Inom ramen för projektet "En säker hamn" utbildas inflyttade på svenska till samhälls- och hälsokommunikatörer. Kommunikatörerna kan anlitas av det offentliga Åland, det privata och av tredje sektorn för att ge grundläggande samhällsinformation om bl.a. arbetsfrågor, jämställdhet, lagstiftning och hälsa på sitt eget modersmål och svenska. Del ett, utbildningen av kommunikatörerna är genomförd hösten 2019-31 jan 2020.  

Delmål: Fysiska och digitala mötesplatser. Nordens institut på Åland arrangerar fredagskonserter samt digitala konstutställningar på nätet.

Hållbarhetsrådgivning - hur kan jag göra om jag vill leva hållbart? —vardagstips, se ex. med mat- och livsstilscoachning. Hur når vi alla? Vem står eventuellt utanför?

Implementering av Kommunernas socialtjänst

Belastningsminskande åtgärder och ökat kretslopp inom jordbruk och djurhållning stöds och utvecklas, exempelvis vid gödsling och återanvändning av vatten. Befintlig kunskap och information kommuniceras i linje med projekten Hungry for Saltvik, "minskade näringsförluster från jordbruksmark" och projektet Smarta vatten. Åtgärden samordnas med åtgärderna ”förbättrad jordhälsa”, "Förbättra vattenområden", "Minska näringsförluster" och ”Öka näringsfällor”

Jobba strategiskt med problematisk skolfrånvaro på grundskolan och skolavhopp på gymnasialstadiet. Vad vet vi om barn och ungdomar som inte trivs i skolan? --> vi behöver mer kunskap om vilka barn/ungdomar som inte trivs och varför. Utvärdering riktad till vårdnadshavare på lågstadiet har genomförts i januari 2020. Ett utvecklat arbete med att stärka elevers självkänsla - bland annat projekt Positiv psykologi som inletts under 2020. Implementera ett arbetssätt som grundar sig i Positiv psykologi på alla utbildningsnivåer. Fånga upp elever med bristande kunskap tidigt. Strukturerat arbete med att stötta skolgången för barn som lever i utsatthet. Inrätta ett resurscenter för skolpsykologer. Ett proaktivt antimobbingarbete. Sker parallellt med utvecklingen av individanpassad utbildning.

Stöd till jord- och skogsbruket bör riktas in på lösningar som minskar utsläppen och binder, eller återanvänder näringen. Befintlig kunskap och information kommuniceras till jordbrukarna. Åtgärden samordnas med åtgärderna ”förbättrad jordhälsa”, "Förbättra vattenområden", "kretsloppsanpassat jordbruk" och ”Öka näringsfällor” samt är i linje med projekten "minskade näringsförlister från jordbruksmark" och Smarta vatten.

Delmål Åland har en hög attraktionskraft. Precis som företag och organisationer har även platser ett varumärke. Det är du och vi som representerar det åländska varumärket. Det vi gör och kommunicerar utåt påverkar omvärldens uppfattning om Åland. Genom att använda oss av gemensamma riktlinjer kan vi skapa ett starkt varumärke och locka fler besökare, boende och företag. Riktlinjer är framtagna och kan användas av alla som kommunicerar Åland.

Delmål: Åland har hög attraktionskraft samt Näringslivet är framgångsrikt lokalt och God samverkan med andra. Produktionsstöd för film är ett sätt att stimulera de kreativa näringarna som ska komma det åländska näringslivet till godo samt ge ökad "footprint" turism.  

Implementera sociala hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling.

Näringsämnen som förloras från jord- och skogsbruksmark samlas i fördröjningsmagasin, våtmarker, dammar och andra vattenförbättrande åtgärder som tillkommer successivt. Även uttag av näringsämnen genom SEABASED-projektet: bevattning av vall med havsvatten och försöksfiske av spigg samt COAST4US: framtagande av hållbara planer för marin- och kustzoner, har utförts. Dessutom har strategiskt arbete för att skydda dricksvattentäkter genomförts. Samordningsvinster kring frågor om klimatanpassning, biologisk mångfald och bevattningsvatten finns. Flertalet goda exempel har finansierats inom ramen för Leaderprogrammet. Mariehamns stad erhöll 2022 Nordiska rådets miljöpris för Nabbens våtmark och under samma år har byggnationen av Svibys våtmark påbörjats. Åtgärden samordnas med åtgärderna "Förbättra vattenområden", "Minska näringsförluster" och ”Öka näringsfällor”. 

En ny strategi är framtagen för Högskolan på Åland där högskolan ska vara en ”Kunskapsspridare med hög efterfrågan”, ”Mötesplats och innovationshus”, ”En magnet som drar kunskap och människor till Åland” samt ”En katalysator för samhällets digitalisering och tillväxt i företag som erbjuder digitaliseringstjänster på export”. Det här en väldigt viktig pusselbit för att öka inflyttningen och Ålands attraktionskraft ur ett flertal perspektiv.

Personcentrerad vård (PCV) är ett förhållningssätt som bygger på ett partnerskap mellan patient/klient, närstående och professionella. Den personcentrerade vården är sammanhållen och utgår från personens förmågor, vilja, behov, hälsa och välbefinnande samt sociala och kulturella sammanhang. Att införa PCV kräver grundläggande förändringar både av hur arbetet i vården organiseras och av de traditionella rollerna; PCV är ett förhållningssätt som i grunden förändrar hur vi ser på vårdens uppdrag och som får effekter på hur det dagliga arbetet prioriteras och utförs. Att införa PCV är ett omställningsarbete som tar tid och behöver följas och utvärderas över tid. Lag om patientens ställning och rättigheter https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1992/19920785 Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården  https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2000/20000812

Närmiljöer planeras så att alla, oberoende av ålder och funktionsnedsättning, kan vara ute och vara aktiva tillsammans. Vid all samhällsplanering planeras bostadsområden med fokus på den lätta trafiken och så att behov av bilägande/bilkörning minimeras.

Nytt kulturpolitiskt program med koppling till Utvecklings - och hållbarhetsagendan 2020-2023. Kultur som en utvecklingsstrategi med inriktning på social hållbarhet och konkurrenskraft.

Fiskodlingskassar byts till cirkulära innovationer, ny design eller landbaserad fiskodling. Arbete för utveckling av fiskodlingen är centralt för förbättrad vattenkvalitet.

Implementeringen av de tre delmålen (för attraktionskraften) riskerar att leda till suboptimering samt att uppnåendet av något av de övriga sex strategiska utvecklingsmålen motarbetas. Ett långsiktigt och systematiskt arbete med strategisk fysisk strukturutveckling bidrar till att minimera dessa risker. Programmet "Fysisk strukturutveckling Åland 2030" har det övergripande målet att bidra till en bebyggelse och regional struktur som möjliggör ett socialt och miljömässigt hållbart, och för människor och företag attraktivt, framtida åländskt samhälle. Det övergripande målet indelas i tre delmål: - En utvecklingsbar samhällsmiljö, - En levande landsbygd och skärgård, - Effektiv markanvändning, säkrade skyddsbehov och klimathänsyn. Rapporten kommer fram till att en decentraliserad centrumutveckling är den önskvärda riktningen för den fortsatta fysiska strukturutvecklingen (främst ny bebyggelse). Detta alternativ bedöms ge de bästa förutsättningarna för en framtida utveckling i linje med rapportens övergripande mål. För att säkerställa att dessa mål uppnås behöver en funktion med ansvar för programmets genomförande upprättas inom landskapsförvaltningen.

Revidering av lagstiftning på kulturområdet, bl.a. bibliotekslagen, idrottslagen och ny museilag.

Insamling av information om invasiva arter från allmänheten med hjälp av ett registreringssystem på nätet. Verktyget finns och ska marknadsföras genom kommunerna under 2023, bland annat inom det seminarium som planeras hållas.

Delmål Bevarandet av och tillgänglighet till naturen. Fastighetsverket skyltar upp och snitslar naturreservat och vandringsstigar som är öppna för allmänheten.

Se över strukturer för inlärning av svenska, både för inflyttade. Grundskoleutbildning för vuxna är under utveckling inför ht 2021. Förberedande utbildning föreslås införas på gymnasienivå. I läroplanen finns läshöjande insatser i grundskolan och språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Svenska som andraspråk införs i grundskolan 2021. Språkstöd och språklekar i barnomsorgen.

Se över arvodering för stödpersoner. Uppdragets art och omfattning varierar. Likaså tillgången till stödpersoner.

Kontinuerligt inrättande av fler skyddsområden på Åland.

Styrmedel och åtgärder för miljövänliga växtskyddsmedel till jordbruket som inte skadar våra vatten. Samsyn med närregioner skulle kunna gynna arbetet eftersom tillåtna substanser är olika i olika länder. 

Ingångssida med samlad information om Åland på svenska och engelska.

Utarbeta policy för språkanvändning gällande svenska och andra språk.

Skapa möjligheter till att byta bransch/yrke/hitta jobb i annan bransch.

Den offentliga sektorn köper in förbrukningsmaterial och kemikalier som kan påverka vattenkvaliteten om de kommer ut i naturen. Det behövs en reglering vid offentlig upphandling av konsumentprodukter så att risken för skada på våra vatten minimeras.

Fortsatt arbete för förbättrat oljeskydd. Fortsatta insatser behövs för att förbättra landskapets beredskap för olyckor från olja och kemikalier på land och vatten. Arbete med en uppdaterad lagstiftning pågår och kommer att ge gränsbevakningen ökade befogenheter.

Följ upp utvecklingsbehoven som synliggjordes i utvärderingen av barnahusmodellen, en modell som tillämpas när barn utsätts för brott. 

Hur kan vi kompetenssäkra de som arbetar med utsatta? Just nu pågår ett nordiskt projekt med 3 åländska deltagare. Uppföljning av rapport från projektet.

Implementera äldrelag och nya Socialvårdslagar samt tillämpningsguide för lagarna.

Framtagande av VA-plan för hela Åland. En långsiktig plan för hållbar vattenförsörjning och behandling av avloppsvatten.

Implementera ny socialvårdslag. Genomföra utbildning. Ta fram samverkansavtal mellan aktörer. Utvärderingsplan.

Samtliga läroplaner genomsyras av hållbarhet. Kunskaper i humanistiska ämnen, social hållbarhet och demokratifrågor premieras.

Förnyad vattenlagstiftning samt den lagstiftning som rör dricksvatten och avloppsvattenhantering påbörjades 2013, för att uppfylla de vattenrelaterade EU direktivens krav att uppnå god vattenstatus. Lagstiftningen ska ge förutsättningar för de åtgärder som behövs för att skapa god vattenkvalitet. Hela landskapsregeringens förvaltning och berörda remissinstanser, intresseorganisationer och näringslivet behöver medverka till att nå resultat.

Dricksvattentäkterna behöver skyddas i ett långsiktigt perspektiv. En strategi tas fram som omfattar både lagstiftning och samråd med vattenbolag, verksamhetsutövare och markägare.

I samband med ny lagstiftning kommer information delges till allmänheten gällande identifikation av invasiva arter och hur dessa ska hanteras. Samma gäller aktörer inom berörda verksamheter som t.ex. avfallshantering och trädgårdshandel. Informationen ska vara specifikt framtagen beroende på vilken grupp den riktas till.

I relation till lagstiftning som rör jämställdhet och diskriminering har Ålands ombudsmannamyndighet beställt en "Rapport om upplevd diskriminering i det åländska samhället år 2020" från ÅSUB. Det är 10 år sedan senaste diskrimineringsutredningen gjordes. Rapporten kommer att ge uppdaterad information om ålänningarnas erfarenheter och resultatet kommer analyseras och vara ett underlag för Ålands ombudsmannamyndighets fortsatta arbete. Rapporten är också ett viktigt kunskapsunderlag för kommuner, näringsliv, skolor, hälso- och sjukvård, KST och andra relevanta aktörer och beslutsfattare.

Arbetet för en hållbar dricksvattenförsörjning för hela Åland drivs av Ålands vatten. Mer samordning med fler aktörer skulle gynna en hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet. Utredning för ny vattentäkt pågår.

Skolan ses i högre grad som ett resurscentrum där elever erbjuds individuellt anpassad skolgång och utbildning i kombination med praktiska uppgifter utgående från intresse och förmåga och i samverkan med näringslivet. Detta arbete sker parallellt med arbetet för att minska otrivsel i skolan och arbeta strategiskt med skolavhopp. En del av det Utbildningspolitiska programmet.

Kommuner och tätorter ska ta med gröna strukturer och korridorer i sin planering för att se till att de utvecklas i takt med det övriga samhället. Underlaget för fysisk strukturutveckling kommer att användas för att behålla och utveckla gröna korridorer. I samband med att ny plan- och bygglagstiftning ska miljöbyrån se till att hänsyn tas till gröna korridorer. Mariehamns stad har tagit fram en grönplan, anlagt våtmarker, lämnat gräsytor oklippta för pollinerare och lämnat högstubbar i samband med att man tagit ner döda träd. Ålands Natur och Miljö r.f. och Sagojord nordisk scenkonst Ab arbetar med besöksträdgården Mariero och Eriksson Capital Ab anlägger gröna vertikala väggar på sitt nybygge på Torggatan. Fruktodlare på Åland använder sig av halmbehållare för att locka till sig vildbin och fågelholkar för att locka till sig småfåglar, ett slags återskapande av naturliga boplatser i odlingsmark. Landskapets fastighetsverk sköter skogsbruk i enlighet med FSC-standarden.

Syftet med jämställdhets- samt diskrimineringslagen är att alla i samhället behandlas jämlikt. För att förbättra och säkerställa ett systematiskt, återkommande jämställdhetsarbete där personal och elever är delaktiga, är myndigheter, arbetsgivare samt läroanstalter (skolor) skyldiga att upprätta jämställdhetsplaner. En kartläggning inom olika myndigheter, kommuner och skolor på Åland har visat på brister i nuläget vad gäller jämställdhetsplanering. De som har jämställdhetsplaner har ofta en kombinerad jämställdhets- och likabehandlingsplan. De flesta aktörer har uppdaterat eller håller på och uppdaterar sina jämställdhetsplaner. Uppföljning, information, stöd och eventuell fortbildning behövs utifrån de behov ansvariga aktörer har. 

Grundvattenskyddsområden utpekas och skyddas i ett långsiktigt perspektiv.

Beskrivning: Leadermetoden är en finansieringsmodell för lokala projekt med lokala aktörer som beslutsfattare och genomförare. Programperioden 2014–2022 har beviljat stöd till Leaderprojekt om totalt 1,8 miljoner euro och fiskeleaderprojekt om totalt 580 000 euro. Av Leaderprojekten har 34 projekt haft Natur och miljö i fokus. De projekten bidrog till minskad miljöbelastning, ökad biologisk mångfald, öppna landskap, rekreation och fritid, användandet av naturen som resurs och befolkningens medvetenhet om miljövård. Av fiskeleaderprojekten har 24 projekt haft fiskevård som fokus: Skapa fiskevårdsplaner i syfte att underlätta ägarförvaltning, restaurera och iordningställa lek- och uppväxtområden för fisk och andra åtgärder som har direkt betydelse för fisk- och vattenmiljön, vilket gynnar lokalsamhället genom stärkta näringar och starkare attraktionskraft. Ytterligare ett antal projekt har haft som syfte att höja kunskapsnivån gällande både natur och miljö generellt (leader) och havsmiljön (fiskeleader).

Det finns i nuläget ett allmänt behov av att kartlägga utbildningsutbud, behov och önskemål gällande utbildningsalternativ för personer med funktionsnedsättning. Därefter kan man prioritera och skapa fler utbildningsalternativ för personer med funktionsnedsättning. I åtgärdsprogrammet "Ett tillgängligt Åland" som löper ut 2020, formulerades behovet av att skapa ett bredare utbud av utbildningsalternativ på gymnasienivå, men även riktade insatser kring olika specialbehov. Detta arbete behöver fortsätta. 

Allmänheten ska aktiveras att samla in uppgifter om skyddsvärda arter och natur, detta görs genom tvåvägskommunikation och ett registreringsverktyg på landskapsregeringens hemsida.

Samordna stödfunktioner inom skola. Det kan finnas olika tillgång till stöd i olika kommuner/skolor. 

Ett projekt med syfte att systematiskt och långsiktigt sprida berättelsen om Åland i närliggande regioner. Främst med fokus på berättelsen om Åland till de delar som inte berör den turistiska upplevelsen. Detta projekt skulle även ha i syfte att bidra till att öka ålänningarnas stolthet kring sin egen ö.

Anpassa jord- och skogsbruk till klimatförändringar med exempelvis förändrad nederbörd, torka och översvämningar som skadar våra vatten. Åtgärden samordnas med program för jordbruk, skogsbruk och vatten, samt med åtgärderna ”Industriell symbios", kretsloppsanpassat jordbruk","Förbättra vattenområden", "Minska näringsförluster" och ”Öka näringsfällor”.

Tillgängliggöra olika modeller för hur man kan utveckla multiprofessionellt team som kan adressera social sektor, hälsa, skola, dagis m.fl. tidiga insatser + sektorsövergripande arbete.

Lokala åtgärdsplaner för våra mest förorenade vikar och sjöar tas fram i samverkan med lokala aktörer. En viktig del av planen är att minska den interna belastningen av fosfor. I planerna ingår hållbara åtgärder i linje med systemvillkoren utgående från kartläggningar av såväl interna och externa belastningskällor. Belastningsverktyg för Åland är framtaget. Verktyget tillsammans med planer och program för våra vatten ska ligga till grund för prioriterade åtgärdsplaner. En åtgärdsplan för ett vattenområde kan t.ex. se ut som den utredning som har gjorts för Ålands största dricksvattentäkter. Utredningen redovisar näringsbelastningen genom modellberäkningar i belastningsverktyg och nämner förslag på åtgärder för att minska belastningen. Vattenskydd.ax kommunicerar kunskap om vatten till alla ålänningar och har i december 2022 kompletterats med Våtmarkswebb Åland för att inspirera till fler dammar och våtmarker. 

Nytt utbildningspolitiskt program arbetas fram i god tid innan det nuvarande går ut 2025. Under tiden revideras nuvarande program under 2020-2021. Projekt för utbildningssektorn på temat utbildning, lärande och bildning. Vad är en skola i framkant? Vi behöver definiera vad vi menar. Landskapsregeringens utvecklingsarbete för den bästa skolan är ett kontinuerligt arbete genom styrdokument, fortbildning och uppföljning. Kunskapshöjande insatser, bemötande, metoder för inkludering, fysisk och psykisk. Flera olika frågeställningar kommer att ses över inom ramen för översynen av det utbildningspolitiska programmet - skolträdgårdar i skolorna, säkerställa och stödja lärarnas kompetens att vara “vägvisare” ut i livet, en översyn av stödet till bildningsförbunden och andra aktörer inom fri bildning, ge alternativa skolor ekonomiska möjligheter oavhängigt av elevernas hemkommun. Se över frågan om skolpeng.

Åland behöver en stark centralort, och Ålands centralort består idag av Mariehamns centrum + ett antal omkringliggande platser primärt i Jomala. Därav ett samordnande initiativ för att skapa en stark centralort för såväl besökare som boende.

Delmål Åland har en hög attraktionskraft.  År 2022 är det 100 år sedan Åland blev självstyrt. Under jubileumsåret 9 juni 2021 till 9 juni 2022 ska vi fira, hedra och värna den åländska självstyrelsen. Ålands landskapsregering arrangerar landskapsregeringens firande i samarbete med lagtinget, kommunerna och myndigheterna på Åland.  

Planeringsarbetet fortsätter med "Grundvux", vilket är ett program för vuxna och äldre ungdomar som saknar grundskoleutbildning och grundkunskaper för fortsatta studier. Arbetet är under utveckling inför ht 2021.

Ministrar, lagtingsledamöter och ledare inom den privata sektorn får utbildning i vikten av biodiversitet på Åland. Målsättningen är en kontinuerlig utbildning.

Utbildning om jämställdhet i skolor. Ingår i läroplansarbetet. Omfattar även fortbildning för lärare och andra vuxna i skolan.

Det finns och utvecklas nya strukturer för nya och växande företag.

Biologisk mångfald planeras in i all samhällsbyggnad, ex. vägrenar, tak, planteringar, vattenuppsamling m.m. Park- och lekområden planeras med bärbuskar och möjligheter att odla tillsammans i närområdet.

Genomför fortbildning för berörda beslutsfattare och tjänstemän i verktygen Barnrättskonsekvensanalys (BKA). Vidareutveckla barnrättskonsekvensanalys (BKA) som verktyg för inflytande och delaktighet.Skapa formella inflytandeformer där unga kommer till tals. Det finns nu inte någon gemensam syn på vad BKA är. BKA behöver förankras och kopplas till LR:s arbete med att ta fram en barnstrategi. En viktig aktör i arbetet är Rädda Barnen på Åland. Ålands ombudsmannamyndighet har gjort en studie om barnkonsekvensbedömningar i åländska lagförslag år 2020 med analys och rekommendationer att utgå ifrån.

Ett attraktivt Åland har attraktiva arbetsplatser och ska vi bli fler ålänningar krävs dessutom fler arbetsplatser. Ett lämpligt område för Åland att satsa på är företag som arbetar inom digitalisering, automation och AI och som exporterar sina tjänster. Ett projekt initieras för att ta fram stöd för dessa företag.

Delmål: Hög attraktionskraft samt Näringslivet är framgångsrikt. Näringslivsutveckling där nya verksamheter ska ha utrymme att växa fram och titta närmare på behovet av att utveckla entreprenörskapet inom kulturella och kreativa näringar.

Tillgänglighetsanpassning av befintliga miljöer uppmuntras och stöds. Utredning angående hur lagstiftningen tillämpas visar på att det finns strukturella hinder i verkställigheten. Behov av att ytterligare revidera PBL. I landskapsregeringens åtgärdsprogram Ett tillgängligt Åland 2017-2020 lyftes strukturella hinder upp utgående från kartläggningar som gjorts. Arbetet med att involvera kommuner m.fl. aktörer behöver utvecklas.

Åtgärder för förbättrad jordhälsa för bättre näringsupptag, vattenhushållning och ökad kolinlagring. Arbete för utveckling av jordbruket som helhet är centralt för förbättrad vattenkvalitet. Åtgärden samordnas med åtgärderna ”Kretsloppsanpassat jordbruk”, "Industriell symbios", "Förbättra vattenområden", "Minska näringsförluster" och ”Öka näringsfällor”.

  Ett aktivt demokratiarbete behövs för att stärka ett systematiskt inkluderande i beslutsprocesser genom t.ex. medborgardialog och brukarinflytade, jfr. SOU 2016:5. Rutiner för och genomförande av återkommande medborgardialoger, både öppna för vem som helst och riktade till fokusgrupper, utarbetas.    

Arbetet med barns rättigheter behöver strategiska mål och tydliga insatser. För att samla de insatser som planeras inom politikområdet behöver en strategisk barnpolitik utformas. I beredning av ärenden, i budgetarbete, i framtagande av lagstiftning, i policy och programarbete ska ett barnrättsperspektiv säkerställas. Särskild uppmärksamhet ska ges åt barn och barngrupper i utsatta situationer och regionala skillnader samt barns delaktighet. Ta i beaktande ett intersektionalistisk perspektiv.

Äldrelagen förstärker äldres delaktighet genom inrättande av äldreråd i kommunerna.

Ta in brukarperspektivet i samband med utformandet av olika typer av samhällstjänster med särskild hänsyn till barn, unga, äldre, personer med funktionsvariation, nyinflyttade m.fl. = efterlev FN konventioner. Rutiner kring exempelvis remissförfaranden i samband med ny lagstiftning kan ytterligare förbättras, likaså rutiner kring barnrättsperspektivet.  

Det finns ett behov av att inleda ett bredare samtal kring demokratifrågor och dess byggstenar så som media, public servie, rösträtt, marginaliserade medborgare m.m.  Intresse för demokrati ska ökas genom kunskapshöjning och diskussioner om demokrati. På internationella demokratidagen 15.9. 2021 ordnar Ålands fredsinstitut i samarbete med flera organisationer ett demokratiseminarium och en demokrati-antologi ges ut av Ålands fredsinstitut hösten 2021.   

Själens odling. Ökad förståelse och kunskap kring hur kropp och psyke hänger ihop och vad det innebär att utvecklas genom livet som människa. Hur utveckla bildningstanken? Få med både den instrumentella ansatsen och egenvärdet. Kopplas också till åtgärden Tankesmedja hållbart liv.

Tillräckliga incitament för att gynna naturbeten, dels genom stöd men även genom marknadsföring och produktutveckling.

Stärka industriell symbios kring cirkulation av näringsämnen som gynnar en grön omställning och våra vatten. Nyttjande av spillprodukter till olika delar av branscher på Åland. Lyft fram goda exempel och innovativt tänk, tex. samarbetet mellan Orkla och Haga kungsgård som skapades i projektet ”Hungry for Saltvik”. Åtgärden samordnas med åtgärderna "Åländska rösten", ”Kretsloppsanpassat jordbruk”, ”Minska näringsförluster" samt "Förbättrat energiutnyttjande".  Åtgärden har kopplingar till mål 7; Hållbar konsumtion och produktion. 

Antagande av en åländsk lagstiftning gällande hantering av invasiva arter kommer ge förvaltningen verktyg för att minska spridningen och införseln av dessa. Lagen trädde ikraft 1.1.2021. Ålands Natur och Miljö r.f. ordnade 2021 och 2022 talkoarbete för att ta bort invasiva arter och har skickat ut information om invasiva arter till sina medlemmar.

Information till allmänheten om hur man kan tillreda icke-traditionella fiskarter så att de blir goda för att minska fisketrycket på mer eftertraktade fiskarter. Projektet har genomförts av civilsamhället med hjälp av Leader pengar. Rädda Lumparn och Marthorna har varit aktiva aktörer.

Hållbara offentliga inköp, liksom hållbara inköp inom alla typer av organisationer, är ett ständigt aktuellt område. Möjligheterna som upphandling för med sig som ett verktyg för hållbar omställning är stora. Trots en allmän ambition om att det ska vara lätt att göra rätt då det kommer till hållbara inköp så är det inte alltid så. Därför har ett team bestående av representanter från olika samhällssektorer inlett ett arbete för att underlätta för hållbara inköp. Denna guide har tagits fram av teammedlemmarna Maria Törnqvist, myndighetschef vid Upphandlingsinspektionen och Karin Rosenberg-Brunila, ledande hållbarhetslots vid bärkraft-nätverket. Vår målsättning för framtagande av guiden är att stötta alla som fattar beslut eller som praktiskt ska göra ett inköp eller en upphandling inom offentlig sektor, för att underlätta för de första stegen inom hållbar upphandling.

Införande av åländsk lista för de mest betydande invasiva arterna i landskapet som ska utrotas eller hållas under kontroll i enlighet med lagstiftningen om kontroll av invasiva arter. Förordningen trädde ikraft 1.1.2021.

Socialförsäkringssytemet är komplicerat och tillhör idag Finlands lagstiftningsbehörighet. Inom systemet agerar flera olika myndigheter utgående från sina ansvarsområden och olika kostnadsansvar. Olika stödformer och sociala transfereringar påverkar varandra, ibland på icke önskvärt sätt. Samtidigt är den sociala grundtryggheten en av grundpelarna i vårt samhälle. Ett övertagande av socialförsäkringen skulle innebära att lagtinget skulle kunna styra över vilka prioriteringar och system inom området som ska gälla inom autonomin, vilket skulle kunna innebära bättre anpassning till ålänningarnas behov. Frågan bör tas upp i samband med självstyrelselagsrevisionen. FLEXJOBB samordning av socialförsäkring nedsatt arbetsförmåga men rätt till heltidsjobb. Arbetsgivaren betalar lön enligt arbetsförmåga och samhället resten. 

Landskapsregeringen koordinerar utvecklingsplaner och åtgärdsprogram för god vattenkvalitet med samhällets aktörer. Hela landskapsregeringens förvaltning och remissinstanser behöver samarbeta för ett gott resultat. Elever i för- och grundskolan tar del av hållbara lösningar inom näringsliv och offentlig förvaltning. Högre utbildningar är aktiva inom havs- och vattenforskning i Östersjön. Målet om god vattenkvalitet har påverkan på alla målen, men speciellt på mål 4 om biodiveristet och mål 5 om attraktionskraft. 

Förslag att hålla ett seminarium om transportmöjligheter för att bryta social isolering - för alla.

Information om vattenmiljön samt de vattenförbättrande verksamheter som utförs på Åland sammanställs och görs tillgänglig för allmänhet och alla berörda parter. Landskapsregeringen visar exempel på, stöder vattenförbättrande åtgärder och tar fram informationsmaterial till allmänheten via olika insatser. Vattenskydd.ax kommunicerar kunskap om vatten till alla ålänningar och har i december 2022 kompletterats med Våtmarkswebb Åland för att inspirera till fler dammar och våtmarker. 

Säkerställa kompetensutveckling för yrkesverksamma inom alla branscher, utveckla vuxenutbildningen, både inom gymnasium och högskolan. Se även åtgärd "Karriärbyte " 2020.

Antagningskriterierna till lyceet bör ses över med hänsyn till möjlighet att komplettera gymnasieansökan i efterhand med t.ex. intyg över godkända språkprov. Det ordnas nationella språkprov 2 gånger/år varav det på våren borde vara möjligt att få söka in till skola på – mycket hinner hända språkmässigt på ett halvår. Alternativet är att arrangera ett eget språkprov. Idag är skolans krav på språkprovet högre än vad som krävs för medborgarskap.  Kravet på godkänd språkexamen har tagits bort och skolan testar själv språkkunskaperna i svenska.  

För åren 2023–2027 har Ålands landskapsregering föreslagit 1,3 miljoner euro för Leader i den åländska delen av Finlands CAP-strategiplan (tidigare landsbygdsutvecklingsprogram) och 580 000 euro för Fiske-Leader (lokal utveckling) inom den åländska delen av Finlands program för Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden. Under år 2022 utarbetas Leaderprogrammet för programperioden 2023–2027 ut av Leaders verksamhetsledare i samarbete med lokala aktörer runtom Åland.

Landskapsregeringen har beställt en utredning om växthusgasutsläpp och de åtgärder som bör prioriteras.

Delmål: Hög kvalitet på utvecklings- och planeringsprocesser. Sammanhållna och välplanerade campusområden höjer studiestäders attraktionskraft. Fastighetsverket och Mariehamns stad har inlett diskussioner om etableringen av ett Campus Mariehamn. 

För att accelerera utvecklingen i riktning mot fossilfri vägtrafik, stöder landskapsregeringen laddningsinfrastruktur för elfordon både för egnahemshus, flerlägenhetshus samt för företag. Landskapsregering har också budgetmedel 2022 för att stöda offentliga laddare på strategiska platser. Övriga stödalternativ för privatfordon utreds.

Den enskilde bör få rätt till laddinfrastruktur vid lägenhet. En brett utbyggd laddinfrastruktur är viktigt för att ställa om driften i vägtrafiken. Laddplats ökar därtill attraktionskraften hos fastigheter, vilket gör att det även finns en marknadsmässig drivkraft hos fastighetsägare. 

Goda exempel för uppnåendet av mål 7 kommuniceras regelbundet, både från näringsliv, offentlig sektor och individer. Fokus ligger på konkreta exempel som baseras på väsentlig påverkan.

Det finns kunskapsluckor både bland byggare, bygghandeln, hushållen samt andra beställare om vad hållbart byggande och renoverande är, hur det går till och vilka möjligheter som finns. Kunskapen om och intresset för hållbart byggande och renoverande förbättras genom utbildning och information riktad både till de som är på väg in i branschen, de som är en del av branschen i dag samt till konsumenterna.

Den offentliga sektorn och dess bolag arbetar för en fossilfri bilpark senast 2030. Samtliga nya person- och paketbilar som köps till offentlig sektor från år 2022 drivs fossilfritt. Befintliga person- och paketbilar drivs fossilfritt senast 2030 genom inköp av biobränslen eller genom att införskaffa nya fossilfria fordon.

En strategi för hållbart byggande utarbetas, med syftet att skapa tydliga målsättningar för hela den åländska byggsektorn. Bland annat ska strategin verka för en ökad andel hållbara byggnadsmaterial samt livscykelanalys (LCA), en ökad återvinning och cirkulärt byggande, en utfasning av miljöfarliga ämnen samt mer hållbar nybyggnation och renoveringar. Tänkbara åtgärder för att förverkliga strategin kan vara krav på livscykelanalys vid nybyggen, genom stöd göra det mer förmånligt att bygga hållbart och tillämpa LCA, hållbar upphandling samt att sprida kunskap om vilken miljöpåverkan olika byggnadsmaterial har.

Taxering av häckfågel på samma sätt som i riket och i Sverige för bättre data gällande fågelarternas utbredning och på sikt även bilda oss en uppfattning gällande deras långtidsutveckling. Arbetet är ständigt pågående för att man ska kunna ha en god bild av fågelpopulationens tillstånd.

Ålands landskapsregering och Landskapets fastighetsverk kommer samarbeta kring att få till en riktad utrotning av mink och mårdhund på de offentligt ägda fastigheterna på Åland. Archipelago Pares RF kommer ha en central roll i en del av bekämpningen då de kommer bedriva den aktiva jakten på dessa djur på flera av landskapets fastigheter, däribland flera av naturreservaten.

Som ett led i Åland 100 utses under år 2022 fem nya landskapsarter. I maj genomfördes en omröstning på biblioteken runtom Åland mellan 15 kandidater i kategorierna fjäril, skalbaggar, groddjur, makrofyter och träd. Kandidaterna har alla någon speciell betydelse i ekosystemen eller särskild koppling till Åland. Syftet med projektet är att genom omröstningen lyfta kunskap om artmångfald och betydelsen av den, samt vad vi människor kan göra för att främja biologisk mångfald. 1800 ålänningar, däribland många barn, lade sin röst. Vinnare blev apollofjärilen, sjufläckig nyckelpiga, större vattensalamander, blåstång och vildapel. Ålands landskapsregeringen fattar ett politiskt beslut som stadfäster arterna som officiella landkapsarter för Åland. Projektet bidrar samtidigt till mål 2, tillit och delaktighet, då det genomfördes som en övning i demokrati med riktiga valbås, -sedlar och valurna. Därefter är förhoppningen att andra aktörer inom natur- kultur- och utbildningssektorerna m.fl. inspireras av arterna och låter arterna vara ambassadörer för Ålands biologiska mångfald på olika sätt.

Det första trafikförsörjningsprogrammet antogs 22.4.2021. Målet är att den åländska kollektivtrafiken ska drivas fossilfritt. Arbetet med följande trafikförsörjningsprogram har inletts och beräknas bli färdigt under 2022. Enligt 5 § i LL om tillämpning på Åland av rikslagar om offentlig upphandling, måste offentliga aktörer upphandla en viss andel transport som drivs med fossilfria drivmedel.

Att i högre grad använda trä som byggnadsmaterial är ett av de effektivaste sätten att skapa större hållbarhet inom byggsektorn, inte minst genom att det uppstår mindre avfall samt att byggnader kan lagra koldioxid snarare än att bidra till ökade utsläpp. Genom projektet ”Bygga i trä – ÅLAND” skapas ett större engagemang för trä som byggnadsmaterial genom kommunikation. Det skapas även förutsättningar för kunskapsutbyte, nätverkande och mötesplatser. Utvecklingen av det industriella träbyggandet främjas och det sker en samverkan med kommuner i syfte att möjliggöra ett rationellt och kostnadseffektivt byggande i trä. Den övergripliga målsättningen är att öka intresset för och kunskapen om trä som byggnadsmaterial och få fler offentliga aktörer och kommuner att bygga i trä.

Nabbens multifunktionella våtmark är den första våtmarken som staden återskapat och påkommande är en våtmark vid Sviby ån i stadsdelen Apalängen. Två naturnära metoder som ofta används för att rena dagvatten är att anlägga våtmarker och dammar. Att återskapa våtmarker ger samtidigt en lämplig miljö för fisklek. Vilket var syftet med byggprojekten och reningsprocessen. Förutom att rena dagvattnet har våtmarken även stor betydelse för socialt välbefinnande och de är viktiga för att skapa gröna stråk i samband med tätortsbebyggelse. Därför har vi lagt stor vikt att planera vandringsvägar i området så att de ger största möjlighet till att komma nära och ta del av växt och djurlivet. På så sätt främjar vi både rekreation och kunskapsspridning.  De miljöproblem som Svibyån innebär har varit kända länge. Vattnet i ån forslar stora mängder fosfor från jordbruket till mynningen i Svibyviken och vidare ut i havet. Svibyåns avrinningsområde är 1 103 hektar stort och består främst av skogsmark (58 %) och åkermark (26 %). Staden påbörjade planläggning av våtmarksområde och egnahemsområde i Apalängen år 2019, genom att ta fram en stomplan för stadsdelen Apalängen. Mariehamns stad påbörjade i maj 2022 byggnationen av våtmarken. Från våren 2023 ska våtmarken kunna vara i funktion och besökare kan då på nära håll följa med i områdets växt och djurliv. Möckelbybäcken eller Svibyån som den kallas i folkmun avvattnar ett låglänt jordbrukslandskap där näringsämnen läcker ut till havet. För att minska detta läckage anläggs en sedimentationsdamm och efterföljande våtmark strax uppströms åns mynning i Svibyviken. Vattnet leds sedan in från den befintliga åfåran. Sedimentationsdammen grävs ut och massorna används till invallning av våtmarken. Även vissa delar av våtmarken grävs så att den kan överdämmas under vår och försommaren och då fungera som en lek- och föryngringsplats för bland annat gädda. Åtgärderna förväntas även ge positiva effekter på fågellivet och målet är att våtmarken i framtiden får ett högt värde som lokal för en mångfald av såväl rastande som häckande fågelarter. Förutom våtmarkens funktion som näringsfälla och för biologisk mångfald har den även betydelse för rekreation. Den är viktig för att skapa gröna stråk i anslutning till tätortsbebyggelse. Därför har stor vikt lagts vid att planera vandringsvägar i området för att ge största möjlighet till att komma nära och ta del av växt och djurlivet samt de pedagogiska värden som det tillför.

Lagstiftning om jämställd föräldraledighet.  Föräldradagpenningarna har reformerats och en ny familjeledighetslag trädde i kraft 1.8.2022. Reformen påverkar FPA:s förmåner och gäller för alla barn födda från och med 4.9.2022.

Knyta lunchförmåner till hållbarhetsvillkor.

Stödet för hållbar resursanvändning stöder företag som byter uppvärmningssystem. Privatpersoners byte till fossilfri uppvärmningskälla stöds genom statligt hushållsavdrag. Ett nytt stöd för låginkomsttagare för konvertering av uppvärmningskälla från olja till annat alternativ kommer att  införas  2022. Landskapsregeringen för en dialog med fjärrvämenätsbolagen för att utreda  alternativ för att minska oljeberoendet i fjärrvärmenätet vid låga utetemperaturer.

Det finns ett stort behov av att öka utbudet hållbarhetsmärkta produkter och tjänster samt företag och andra organisationer som jobbar aktivt med miljöfrågor, bland annat genom miljöcertifierade ledningssystem. Genom att göra dessa frågor till en naturlig del av de utbildningar, den information samt de mentorskapsprogram som riktas både till nya och etablerade företag skapas både en ökad kännedom och ett ökat engagemang bland de åländska företagen gällande möjligheten att stärka sitt hållbarhetsarbete samt öka utbudet av hållbara produkter och tjänster.

Bättre och tydligare information till verksamhetsutövare och entreprenörer gällande förekomster av hotade och skyddsvärda arter för att minska risken för dessa. Information har delgetts till kommuner och några privata företag. GIS-verktyget utvecklas.

Ålands Natur och Miljö rf. ordnar naturutflykter och även integrationsprojektet Träffpunkt skogen genom vilket man lär nyinflyttade mer om den åländska naturen. Man iordningställer även trädgården Mariero på Nygatan i Mariehamn.

Motverka sexuella trakasserier och främja jämställdheten i de åländska skolorna och i fritidssektorn. Genom föreläsningar, workshops, handledning, utbildning och samtal får ungdomar, ledare och personal med kunskap och verktyg för att motverka sexuella trakasserier och diskriminering. Arbetet sker genom projektet UNGA- jämställd skola och fritid och fortgår i samråd med skolorna och fritidssektorn. Övergripande mål är att alla ungdomar ska känna sig trygga i skolan och i sin fritidssysselsättning.  

Inom fastighetsbranschen finns potential att sänka energiförbrukningen. Landskapsregeringens stödordning för hållbar resursanvändning stöder företags energikartläggningar och insatser för effektivare resursanvändning. Landskapsregeringen stöder även småskalig energistyrning som demonstreras inom projektet Smart Energy Åland. Landskapsregering följer upp på vilka andra sätt energiprestandat i det befintliga byggnadsbeståndet kan förbättras.

För att befrämja befolkningens hälsa och förebygga sjukdom avser landskapsregeringen att ta fram en folkhälsostrategi. Strategin ska övergripande beskriva de aktuella folkhälsoutmaningarna och olika verksamhetsområdens möjligheter att bidra till bättre hälsa och minskad sjukdom. Strategin ska vara vägledande med utgångspunkt i att långsiktigt ge skapa förutsättningar för ett hälsofrämjande samhälle med förutsättningar för människor att göra hälsosamma val och förverkliga hälsosamma beteenden. Strategin ska användas som ramverk för att utveckla specifika handlingsplaner med mätbara målsättningar inom prioriterade områden. Strategin och specifika handlingsplaner ska följas upp via bestämda indikatorer.  

Kommunikationskampanj med goda exempel där man bygger litet och resurssnålt, alternativt renoverar resurssnålt

Offentlig sektor arbetar genom egna val för ett hållbart byggande. Landskapsregeringen tar fram en strategi och genomför informationsinsatser för att öka kunskapen. Fastighetsverket och övriga branschaktörer deltar i strategiarbetet. Strategin kommer att innehålla mål för minskade utsläpp i byggprocessen, vilket är utsläpp av konsumtionstyp som kopplar till det strategiska utvecklingsmålet 7 "Hållbar produktion och konsumtion".

All samhällsfinansierad rådgivning, inspiration och tävlingar för företag har hållbarhetsaspekterna direkt integrerade i rådgivningen med avstamp från hållbarhetsprinciperna och utvecklings- och hållbarhetsagendan.

Informationstillfälle för näringsaktörer om Göterborgsmodellen med flergångsförpackningar för take away

All typ av offentligt stöd (i form av tid och pengar), både för nya och befintliga verksamheter, kräver en hållbarhetsanalys

Ålandsturismen är en viktig exportnäring. Den har stor betydelse för Ålands attraktionskraft gentemot boende, besökare och företag. Turismen är ett skyltfönster för potentiella inflyttare och den ger ingångsjobb för unga. Ett viktigt fokusområde för turistföretagen är ökad lönsamhet och möjliga lösningar kan bland annat vara kompetenshöjning, digitalisering och hållbar affärsutveckling. Under mandatperioden ska turismstrategin förnyas. Visit Åland är Ålands officiella marknadsföringsorganisation med cirka 250 medlemmar från branschen och är en viktig samarbetspartner för regeringen för att utveckla en av Ålands basnäringar. Det gäller att marknadsföra åländska helhetsupplevelser inom rekreations-, natur-, evenemangs- och matturism. Ren natur och lokala varor är viktiga drivande faktorer för att göra Åland intressant för omvärlden. Också upplevelseturism, fotspårsturism (film), idrottsturism och vandringsturism bör lyftas upp.

Skärgårdstrafiken står för 8 % av Ålands CO2-utsläpp (energi- och klimatstrategi 2015). En uppgradering av skärgårdstrafikens flotta till fossilfri drift är en tidskrävande och investeringsintensiv uppgift. Landskapsregeringen verkar för att driften så snart som möjligt blir fossilfri genom investering och utveckling. En omställningsplan för skärgårdstrafiken utarbetas. 

Ålands Natur & Miljö arrangerar studiecirkel ”Förenkla livet -för dig själv och miljön”! Individer träffas förutsättningslöst med de erfarenheter de har var tredje torsdagskväll under våren 2022. Gruppen utgår från boken ”Lev lokalt -vägen till ett hållbart, hälsosamt och fritt liv” av Oskar Lindberg.

Marknadsföring av unika besöksmål lokalt även för personer bosatta på Åland

Vindkraften är den största producenten av fossilfri elenergi på Åland.  När Långnabbaprojektet driftsätts under våren 2022 höjs vindkraftens andel från ca 18 % till ca 65 % av den årliga elförbrukningen.  Landskapsregeringen arbetar för att möjliggöra  storskalig havsbaserad vindkraft i de åländska havsområdena genom projekt Sunnanvind. Den årliga energipotentialen på ~30 TWh är ~100 större än den totala elkonsumtionen på Åland.

Projektet Sysselsättning för alla (2.5.2022-30.4.2023) är ett utredningsprojekt som är tvådelat. Inledningsvis utreds vilka i samhället som faller utanför sfären för sysselsättning och vilka de strukturella orsakerna till detta är samt vilka strukturer och servicefunktioner, stödformer med mera som idag stöder sysselsättningen av olika målgrupper. Den andra delen av projektet syftar till att föreslå nya eller reviderade strukturer och modeller, samt åtgärder och serviceformer som stöder sysselsättningen för alla samt att förbereda implementeringen av dessa. Färdplanens Flexjobb kommer att beröras inom ramen för projektet.

Kommunernas implementering av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. ÅHF har 2019 - 2022 haft ett rättighetsutbildarprojekt, vilket erbjudit utbildning för kommunerna och andra myndigheter på Åland om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och hur de kan implementeras. Ålands handikappförbund har tillsatt ett ungdomsråd med syftet att förbättra situationen för unga med funktionsnedsättningar. Med hjälp av ungdomsrådet har förbundet en möjlighet att föra fram ungdomarnas röster till myndigheterna och samtidigt informera om de aktuella ärenden som bearbetas. Ålands handikappförbunds rapport Hur upplever personer med funktionsnedsättning sin situation på Åland? från år 2020 utgör en grund för arbetet. I rapporten undersöks hur Åland uppfyller FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Ungdomsrådet grundades hösten 2022 på initiativ av Utvecklings- och Hållbarhetsrådet. Syftet med gruppen är att öka Ålands ungdomars inflytande i politiken och landskapets vidare utveckling.  Ungdomsrådet består utav cirka tio medlemmar i ålder 15-20 år. Medlemmarna i rådet utses av studeranderådet från Ålands yrkesgymnasium, Ålands lyceum, yrkesträningsprogrammet, Ålands Folkhögskola och aktiva inom Ung Resurs. Medlemmarna väljs för en period om ett år. Ungdomsrådet träffas en gång i månaden i lagtinget och diskuterar aktuella politiska frågor. Slutsatserna från dessa möten förs sedan vidare till Utvecklings- och Hållbarhetsrådet som sammanställer och delger detta som underlag för lagförslag.

Energi- och klimatstrategin stipulerar att solenergins effekt på Åland ska uppgå till 17 MW 2030. Den nu installerade effekten uppgår till ca 3 MW.  Landskapsregeringen ger investeringsstöd för solceller både till privatpersoner och företag. Landskapsregeringen upprättar även en stödordning för stora solparksanläggningar (1-100 MW).

Etablera samrådsformer för kontakter mellan finansiärer och föreningar. Dels privata finansiärer men även EU-stöd, nordiska stöd, nationella stöd m.m.

Coronapandemin och restriktionerna som pandemin har fört med sig har i mångt och mycket satt stopp för resande både inom tjänsten och privat. När samhället nu öppnar upp kommer resande att vara möjligt på ett sätt som det inte har varit på två år. Pandemin och pandemihanteringen har dock öppnat ögonen för många att digitala möten kan vara effektiva, kreativa och bekväma, samt att vi inom arbetet i viss grad tidigare ägnade oss åt tjänsteresor som vi nu två år senare ser som icke nödvändiga. Så hur kan vi göra för att inte gå tillbaka dessa två år, utan i stället tar tillfället i akt och noga utvärderar varje resa?

Delmål: Livskraftig centralort. En åtgärd inom "Årets stadskärna". Glada, gröna konstverk sprider gläjde och gör stadspromenaden intressantare. Åland 100 lägger grund för det första årets skulpterade växter. Planerad 2023.

Behovet för energilagring växer bland annat på grund av ökad vindkrafts- och solenergiproduktion. Målet är att minska elimportbehovet genom lagring av överproduktion samt styrning av konsumtionsmönster för att minska förbrukningstoppar. I synnerhet konvertering av elenergi till vätgas (power-2-x) förväntas inneha en stor potential i framtiden. Nya demostrationslösningar för stor- och småskalig energilagring testas i projektet Smart Energy Åland. Möjliga tekniska lösningar: vätgas-bränslecell, batteri, Power-2-X, termisk lagring, pumpkraftverk.

Landskapsregeringen skapar förutsättningar för e-hälsa bland annat genom lagstiftning. Inom e-hälsa ryms även välfärdsteknik. Planeras att utreda möjligheten att integrera även välfärdsteknik i samma regi som hjälpmedelstjänster i samband med utredningen om hur hjälpmedel och hjälpmedelstjänster kan samordnas på Åland.

Ett nytt funktionshindersprogram antas av Ålands landskapsregering: Ett tillgängligt Åland. Åtgärdsprogram för Ålands landskapsregerings funktionshinderspolitik år 2022–2025. Programmet följer FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030.  

Delmål: Livskraftig centralort. En åtgärd inom "Årets stadskärna". Smyckade och effektfullt belysta gator och offentliga rum visar på omtanke och ger en trivsammare känsla. Många andra städer har utecklat julbelysningen till att vara vinterbelysning - men även sommartid har belysningen en viktig roll att spela.  De första ljusinstallationerna och dekorationerna tas fram till Tall Ships Race sommaren 2021 och utvecklas ytterligare till firandet av Åland 100. 

Genomförande av VA-plan för Åland för en hållbar vatten- och avloppshantering för hela Åland. Planering av ökade renings- och miljökrav av en åldrad VA-infrastruktur. Behov av utbyggda och förbättrade ledningsnät. Aspekter som effekter av klimatförändringen och ökat kretslopp bör beaktas.

De åländska storföretagen antog i oktober 2020 ett gemensamt klimatåtagande. Klimatåtagandet går ut på att företagen ska ha en ambitiös klimatplan, beräkna sina utsläpp och ha en sjunkande utsläppstrend. Nätverksgruppen för hållbara storföretag ska under 2022 mäta och sammanställa scope 1 & scope 2 för samtliga medlemsföretag i gruppen. Datainsamlingen utgör grunden för det fortsatta arbetet med klimatåtagandet. 

Påbörjas med att undersöka vilka insatser och hälsofrämjande åtgärder som behövs för att stödja barn och ungdomars hälsa och välmående. I den första fasen insamlas fakta inom barnomsorg, skola, utbildning, socialvård och hälso- och sjukvård för att kunna analysera vilka behov som finns inom verksamheterna för olika riktade insatser.

Delmål: Livskraftig centralort och optimering av synergieffekt mellan kultur och infrastruktur. En åtgärd inom "Årets stadskärna". Många förstagångsbesökare vittnar om svårigheten att hitta från färjterminalerna till stadskärnan. Att tydligt märka ut gångvägen från hamnen till centrum är en viktig del i arbetet för att bli "Årets stadskärna". En lokal konstnär anlitas för att måla ett antal riktningsvisande konstverk. Eventuellt integreras Åland 100-temat i konstverken. Planerad våren 2021.

En klimatlag för Åland skulle systematisera, tydliggöra och strukturera klimatarbetet inom samhällets olika sektorer. En klimatlag skulle ge ökad demokratisk legitimitet och förankring åt klimatarbetet.  Åland har redan klimatmål antagna inom ramen för barkraft.ax (Åland klimatneutralt 2035), men lagstiftning utgör den högsta normbindande ordningen i vår samhälle. Om Åland via en klimatlag kodifierar klimatmålen antagna av barkraft.ax skulle självstyrelsen lägga sig på minst samma ambitionsnivå som Finland och övriga nordiska grannländer vad avser klimatarbetet. I dag utgör klimatarbetet på Åland ett i hög grad oreglerat område och en juridiskt vit fläck för självstyrelsen.

Utnyttja Ålands litenhet och närhet mellan verksamheter, myndigheter och politiker för att göra oss till innovatörer och föregångare. Stärka åländska aktörer att att gå hela vägen till hållbara verksamheter och förmedla goda exempel till våra grannländer. Sprid information om innovationsprojekt till åländska aktörer. Förvaltningen medverkar och tar en ledande roll i Östersjösamarbeten, samt arbetar aktivt för extern finansiering, EU och Nordiska Ministerrådet, för en grön omställning på Åland.

Avfallsmängderna på Åland måste minska, både vad gäller det avfall som hushållen och företagen producerar. Genom tävlingar och utmaningar där målet är att minska avfallsmängderna på samhällsnivå skapas ett ökat intresse och en ökad kunskap för att minska avfallsmängderna, både bland hushållen, företagen, aktörerna inom avfallshanteringen samt andra organisationer.

Arbetet med att undersöka vilka insatser och hälsofrämjande åtgärder som behövs för att stödja barn och ungdomars hälsa och välmående fortgår. Inventering och insamling av fakta fortsätter inom verksamheterna barnomsorg, skola, utbildning, socialvård och hälso- och sjukvård och ansvarsfördelningen dem emellan utreds. Kartläggning av nuläget är en förutsättning för att kunna se vilket behov som finns av olika riktade insatser. Målsättningen är att på längre sikt höja kunskapsnivå, förbättra arbetsmodeller och vid behov revidera lagstiftning för att få en effektiv samverkan mellan olika aktörer som främjar barn och ungdomars hälsa och välmående.

Implementering av Ålands guide för hållbara offentliga inköp

Översätta hållbarhetsarbetet inklusive god vattenkvalitet i ekonomiska termer och samhällsutveckling. En miljömässig, social och ekonomisk analys skulle visa de positiva effekter som samhället och näringslivet drar nytta av vid lyckosamt hållbarhetsarbete som även skulle gynna våra vatten. Samordning och samarbete mellan mål och åtgärder är viktigt. 

Deltagande av Åland studien TerveSuomi vilket kommer att ge aktuell information om ålänningars hälsa, välbefinnande och tjänster för vuxna och de faktorer som påverkar dem i enlighet med befolkningsgrupp. Studien kommer även att kunna användas för undersöka coronapandemins långsiktiga effekter på befolkningens hälsa och välbefinnande. Informationen som kan fås från studien är tänkt att vara som grund för det fortsatta strategiarbetet, planeringen och beslutsfattandet i anslutning till främjandet av hälsa och välfärd.

Blanketter, så väl externa som interna, ska finnas tillgängliga digitalt. Bland annat de som finns på LR:s webbsida https://www.regeringen.ax/blanketter kommer i mån av möjlighet att kunna fyllas i digitalt.  

-Vi tillämpar en leverantörskod (Supplier Code)  Eckerökoncernens inköpsavdelning tillämpar en leverantörskod för att säkerställa att de leverantörer som säljer eller levererar varor till Eckerökoncernen och dess dotterbolag Eckerö Linjen, och Eckerö Line, antingen direkt eller genom andra distributörer, ska följa internationellt erkända principer om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, jämlikhet, miljö och antikorruption under avtalsperioden. Efterlevnad av leverantörskoden beaktas både i beslut över vilka vi kommer att börja samarbeta med och vid utvärdering av pågående affärsrelationer.   - Vi erbjuder ett visst utbud av miljömärkta varor till våra gäster ombord och strävar till att i mån av möjlighet handla lokalt och miljöanpassade alternativ.  - Vi har kontroll och följer upp att inga farliga material eller utrustning installeras ombord på våra fartyg.  - Vi arbetar för att minska användningen av kemikalier  Under just år 2023 läggs bland annat större specifikt fokus på förbyggande av matsvinn.

Som nyinflyttad till Åland ska du under dina första år veta vart du ska gå och vem du ska kontakta om du har frågor. Här är du alltid välkommen och får svar, men du blir även uppsökt. Ett fysiskt och digitalt välkomstcenter där vi hjälper våra besökare och nyinflyttade att hitta rätt.

Ålands landskapsregering har tillsammans med landskapsarkivet påbörjat arbetet med att processa fram en strategi och en struktur kring framtida elektronisk hantering av informationsmaterialet som ska förvaras, förvaltas och tillgängliggöras. Landskapsarkivet planerar de närmsta åren att arbeta vidare med förverkligandet av e-arkiv. Det historiska arkivmaterialet planeras även att tillgängliggöras digitalt; och som ett första steg gäller det rederiaktiebolag Gustav Erikssons arkiv.

Ökade möjligheter och incitament för privatpersoner och stiftelser att instifta naturskyddsområden i och med att ett stödsystem för frivilligt biotopskydd och restaureringsprojekt tas fram. Detta är insatt i budget för 2022, men tydliga riktlinjer ska presenteras i samband med budget för 2023.

Insamling av avlagda textilier i återvinningscentraler. 

Skydda marina vatten, vilket säkrar marina ekosystemtjänster och rena vattenmiljöer. Rena vattenmiljöer ger möjligheter till fiske, rekreation, turism och motståndskraft till klimatförändringar. Åtgärden samordnas med havs- och vattenåtgärdsprogram samt arbetet för biologisk mångfald. Planer finns i budgeten för 2023.

Offentlig sektor upphandlar när det är möjligt fossilfria transporter. Inom landskapsregeringens upphandling av kollektivtrafiken inom tätorten ställs krav på fossilfri drift. Målet är att även landsortstrafiken på sikt ska drivas fossilfritt.

Inom arbetet med jämställdhetspolitiken är avsikten att konkreta åtgärder successivt vidtas i syfte att säkerställa ett så jämställt folkvalt lagting som möjligt.

Under 2023 planerar miljöbyrån att genom Bärkraft bjuda in till seminarium gällande bekämpning av invasiva arter, främst växtarter inom de olika kommunerna. Bland de punkter som planeras lyftas på agendan är bland annat lagstiftning, goda exempel och tillvägagångssätt. Detta är ett led i att uppfylla delmål 4.3. om att miljöpåverkan av invasiva arter är så låg på Åland att naturligt förekommande arter och biotoper inte hotas, samt för att landskapet Åland skall uppfylla sina skyldigheter gentemot EU.  

Kontinuerligt inrättande av fler privata naturskyddsområden. Skogsbruksbyrån och miljöbyrån tar fram förslag på riktlinjer till projektet under de första månaderna av 2023. Landskapsregeringen har beviljat 100 000 euro för detta ändamål 2023.

Vallagstiftningen förnyas i syfte att bland annat möjliggöra röstning vid några ambassader utomlands samt i Helsingfors, vilket ökar tillgängligheten och delaktigheten.

Mer engelskspråkigt innehåll på den offentliga sektorns webbplatser. Adressen gov.ax tas i bruk parallellt med regeringen.ax.

Åland saknar i dagsläget en lättillgänglig kollektivtrafik med hög efterfrågan. För många tänkbara inflyttare är det en hygienfaktor att det är möjligt att leva utan bil. Samtidigt saknas det närmast helt en kultur för användning av kollektivtrafik hos oss som idag bor och verkar på Åland. Den 1 januari 2022 övertar landskapsförvaltningen ansvaret för all kollektivtrafik då ansvaret även för stadsbussen överförs till landskapet. För att bidra till en förändrad kultur och ökad efterfrågan skapas ett projekt.

Ett äldrepolitiskt program för Åland antas år 2023. Genom programmet inleds ett strategiskt och långsiktigt arbete med frågor som berör äldres delaktighet i samhället. Exempelvis frågor gällande diskriminering av äldre och tryggandet av tillgång till god service och vård för äldre.

Inventering av nuvarande fastighetsbestånd för att maximera utnyttjande (aktiviteter olika delar av dygnet, flexplatser på kontor, utrymmen som anpassar för flera ändamål)

Pooler, bibliotek och reparationsverkstäder. Eftersom Åland i vissa fall är för litet för att säkerställa en bärkraftig näringsverksamhet för en typ av pool (som bilpool, båtpool, klädbibliotek, verktygsbibliotek osv), behöver frågan tacklas ur ett helhetsgrepp. Vilka grenar finns det potential att driva näringsverksamhet kring? Vilka möjligheter finns för samhällskooperativ och andelslag? En marknadsundersökning görs för att se vilken typ av tjänster de finns underlag för i olika verksamhetsformer.

Ny lagstiftning tas fram med syfte att uppnå ökad likabehandling, delaktighet och deltagande i samhället för personer med funktionsnedsättning.

Utred förutsättningarna för att hälso- och sjukvårdslagen kan uppdateras.

Grönplan för Mariehamn: Grönplanen bidrar till att säkra närhet till grönområden samt att öka rekreationsvärden i stadens parker. Flera dialogarbeten har använts som underlag för grönplanen. Förutom kartenkäten som alla ålänningar kunde svara på har det även utförts kompletterande dialoger riktade till barn samt en workshop tillsammans med tillgänglighetsgruppen. Planen bidrar till att bevara, synliggöra och tillgängliggöra Mariehamns grönområden samt gröna kulturarv. I grönplanen identifieras bland annat grönområden som bidrar med att rena eller reglera dagvatten samt grönområden med värden för biologisk mångfald. I planen visas även var grönstrukturen borde stärkas för att goda spridningsförutsättningar ska finnas i staden. Planen bidrar till att planeringen av markanvändningen i Mariehamn tar biologisk mångfald i beaktande. Lemlands kommun: I startgroparna för en kommunöversikt/översiktlig plan för kommunens markanvändning för att säkerställa att områden används på det minst ingripande sättet.

Avfall med energiinnehåll från livsmedel, jord- och skogsbruk samt industri används för energisyften och näringsämnen cirkuleras, vilket gynnar våra vatten. Samordnas med bl.a. åtgärden Industriell symbios. Arbete har påbörjats i form av en arbetsgrupp sammankallad av VA-samarbetet. 

Under 2023 kommer det att ske en revidering av programmet utifrån förnyad integrationslagstiftning i Finland, EU:s och Finlands motsvarande program samt arbetet inom Kommunernas socialtjänst, ny socialvårdslag och grundskolelag. 

Föreningen Regnbågsfyren fortsätter arbetet med hbtqia-certifiering av verksamheter på Åland. Certifieringen innebär kunskaper om hbtqia-personers livsvillkor, normer kopplade till kön och sexualitet, samt vad ett hbtqia-kompetent bemötande innebär.

Målsättning att odla en del av skolans behov av grönsaker. 

Projekt för glaskross som utfyllnadsmaterial i betong.  Projektet är numera påbörjat, men för beskrivning av bakgrund och projektet i den förberedande fasen besök: https://alandsradio.ax/nyheter/nytt-projekt-glasavfall

Samhälls- och hälsokommunikatörerna anlitas av kommunerna för att bidra för olika grupper på olika språk med sin expertis om samhället och får arvode för att informera inflyttade i kommunerna.

Kolsänkorna behövs för att Åland ska uppnå klimatneutralitet, då vissa typer av utsläpp är svåra och dyra att fasa ut. Ökning av kolsänkorna är en av de mest kostnadseffektiva kompenserade åtgärderna.  En kolsänkestrategi för Åland innehållande nulägesanalys, målsättning, förslag på åtgärder för att öka kolsänkorna bör utarbetas.  

ÅSUB producerar statistik och tar fram fakta inom alla 7 målområden. Just nu bidrar vi inom specifika projekt till förbättrat kunskapsunderlag om t ex arbetsmarknad i förändring;  hushållens situation generellt; om turismen och om jordbruksstödens effekter på miljön.

En rapport om Ekonomisk utsatthet och social trygghet gör av ÅSUB och är en uppföljning till tidigare motsvarande rapporter. Rapporten kan fungera som underlag för strategier och andra utredningsarbeten. Målet är att förebygga och bekämpa ekonomisk utsatthet samt att bedöma om de förändringar som genomförts i den delen av bidragssystemet som faller under åländsk behörighet kan betraktas som ändamålsenliga. Arbetet kopplar även till EU: s mål om att antalet människor som löper risk att drabbas av fattigdom eller utslagning ska minska med 15 miljoner till år 2030.

I dagsläget erbjuds vägledningsservice och information om Åland för inflyttade och nya ålänningar dels via turistinformation, dels genom olika samhällsaktörer för inflyttade och nya ålänningar. Det har visat sig svårt för nyinflyttade och dem som funderar på att flytta till Åland att hitta rätt service och information då den är utspridd på många ställen. Genom att sammanföra flera insatser via principen "en dörr in" skulle det vara lättare att få tillgång till rätt service och information.

Samarbete mellan miljöbyrån och kulturbyrån för att sprida information till allmänheten om Ålands miljö och naturhistoria genom museala utställningar. Under 2021 ordnade kulturbyrån och Fotoklubben Obscura en utställning av makrofoton på insekter och blommor på Ålands kulturhistoriska museum, tanken är att man bör försöka få till en årligt återkommande utställning med naturtema.

Visionsarbetet "Mariehamn 2040" inom Mariehamns stad.

I april 2020 uppdaterades arbetsverktyget ”Modell för kommunalt program för främjande av integration”. Modellen fungerar som stöd för kommunernas framtagande av sina integrationsfrämjande program. De integrationsfrämjande programmen ska enligt lag uppdateras vart fjärde år. Samtliga kommuner ser till att de har ett uppdaterat kommunalt program för integrationsfrämjande. Regeringskansliet har en pågående dialog och rådgivning med KST och kommunerna. Landskapsregeringen har skickat ut en enkätundersökning kring hur kommunerna arbetat med de lagstadgade integrationsfrågorna fram till år 2021 då KST blev en gemensam aktör inom socialvård- och omsorg.   

En delnings- och återbruksresurs, likt Åland köp och sälj, etableras. Intresse från näringslivsaktörer och tankar kring eventuella former undersökts.

Vi ökar försäljningen av och stärker förtroendet för åländska produkter samt lär om livet på landet. Vi är ett hjärta i den åländska matkulturen och involverar både ålänningar och turister i både tanke och praktik. Alla är välkomna och känner sig hemma på våra evenemang. Producenter och livsmedelsförädlare samarbetar och hittar ständigt nya innovativa idéer och produkter. På våra evenemang samarbetar föreningar och ökar förståelsen för livsmedelskedjan från sådd till skörd. Under 2023 är ett av våra fokusområden att få mera åländska råvaror på tallriken hos restauranger året runt. 

    Ålands handikappförbund har via Rådet för personer med funktionsnedsättning för Åland, lämnat ett konkret förslag till symboler/tillgänglighetscertifiering till Ålands landskapsregering år 2019, se nedan.  Nätverket Turism för alla har påbörjat arbetat med tillgänglighetsinventering, certifiering och symboler. I nätverket har Ålands handikappförbund, Visit Åland, Mariehamns stad, City Mariehamn och den åländska tillgänglighetskonsulten Filip Azam ingått.

Delmål: Livskraftig centralort. En åtgärd inom "Årets stadskärna". Genom att anlägga flera lekområden i Mariehamns centrum blir stadskärnan ett intressant "besöksmål" för barnfamiljer. Med åländsk tematisering kan lekplatserna också bidra till diskussioner, kunskapshöjning och marknadsföring. Planerad 2023.

Undersöka förutsättningarna för att skapa ekonomiska incitament för att bygga resurssnålt/litet

Emmaus Ålands själva verksamhetsidé är hållbarhet, såväl social som miljömässig:  Emmaus Ålands främsta mål är att:  Arbeta för ekologisk hållbarhet genom att: • Öka graden av återanvändning och återvinning. Vi hanterar årligen ca 400 000 kg varor, varav ca 80 % återbrukas lokalt eller hos våra samarbetspartners i Europa.   • Fortsätta med åtgärder för att minska organisationens miljöbelastning fram till 2030 i enlighet med föreningens plan för systematiskt hållbarhetsarbete Aktuella utvecklingsprojekt under 2023 innefattar stadsodling med fokus på lokal matförsörjning och investering i hållbar energi vid våra lokaler i Norrböle. Emmaus Åland.

Undersökning av åländska politikers upplevelse av jämställdhet. Enkät skickas ut till både kommunpolitiker och lagtingsledamöter på Åland. Kommittén för jämställt parlament skrev som förslag i sitt betänkande i januari 2023 att en undersökning jämställdheten i lagtinget bör göras, lik den som gjorts i den svenska och i den finländska riksdagen. Undersökningen riktar sig också till kommunpolitiker i syfte att få större möjlighet att få svar på frågor om ojämställdhet.  

VA-plan för Åland från 2018 (antagen 2020) uppdateras och utgör en långsiktig plan för hållbar vattenförsörjning och behandling av avloppsvatten. 

Hållbar konsumtion är ett fokusområde för 2023. Planerat för året är: - Samarbete med idrottsföreningar kring hållbar konsumtion, uppmuntra till återanvändning. - Kampanjer för att visa goda exempel, skapa klimatstolthet och visa vad vi är tacksamma för. - Lyfta viktiga frågor om hållbar konsumtion inför valet. - Studiecirkel med goda exempel, t.ex. cykla och åka buss.

Myndigheter, arbetsgivare samt läroanstalter (skolor) är skyldiga att upprätta jämställdhets- och likabehandlingsplaner. Uppföljningen syftar till att dels få kunskap om i vilken utsträckning dessa planer har upprättats och dels att synliggöra vilken typ av stöd som eventuellt behövs vid implementering av planerna. Ålands ombudsmannamyndighet ha rinte tillsyns ansvar för likabehandlingsplanering. En åtgärd är att få en uppdaterad LL om diskriminering där krav på likabehandlingsplaner för skolor och myndigheter skrivs in.

En inspirationskampanj som under 2023 ska få vuxna ålänningar att känna till Ålands klimatmål gällande privat konsumtion samt vidta konkreta åtgärder för att minska sin egen klimatpåverkan. Kärnan i kampanjen är att få så många vuxna i yrkesverksam ålder som möjligt på Åland att anta en utmaning att både lära sig mer om och vidta olika åtgärder för att minska sin klimatpåverkan.

Innan utgången av 2024 ska landskapsregeringen ha tagit fram en uppdaterad djurskyddslagstiftning på Åland. Ambitionen är att ta fram en av nordens bästa djurskyddslagstiftningar, för såväl djur som djurhållare. Den lagstiftning som ska tas fram ska vägledas av djurvälfärdsprincipen. Principen kan definieras som en försiktighetsprincip, innebärande att lagstiftningen ska vara evidensbaserad och i största möjliga mån ska främja djurens välfärd och förebygga, förhindra eller motverka djurens lidande. För att djur ska må väl utgår vetenskapen från definitionen av de fem friheterna 1. frihet från hunger och törst, 2. frihet från obehag, 3. frihet från smärta, skada och sjukdom, 4. frihet att utföra naturliga beteenden samt 5. frihet från rädsla och oro, som formulerades 1992 av brittiska Farm Animal Welfare Council. Med andra ord utgår djurens välfärd inte endast från att skydda djuren från onödigt fysiskt lidande utan även att möjliggöra djurens naturliga beteenden.

Skydda fiskelekplatser och habitat med värdefulla undervattensbiotoper, för att stärka marina ekosystem. Fiskelekplatser och vattnens artsammansättning är viktig för en god vattenkvalitet. Samordning med andra åtgärder och planer för olika vattenförekomster är viktigt. 

Strategin och specifika handlingsplaner ska följas upp via bestämda indikatorer.    

Ny naturvårdslag är under arbete då nuvarande lagstiftning är otillräcklig och föråldrad. En ny naturvårdslag planeras utfärdas under 2024.

Inledande av ett långsiktigt projekt med insamling av total biomassa av insekter för att få en uppfattning om huruvida den åländska biomassan för dessa sjunker i samma drastiska takt som i övriga Europa. Insekter, i synnerhet pollinatörer har en enorm betydelse för de naturliga ekosystemen och det är därför av högsta vikt att deras status följs upp.

Regelverk gällande ekosystemtjänster och biologisk mångfald i nya upphandlingslagstiftningen.

De samverkande parterna inom City Mariehamn har inlett ett utvecklingsarbete som strävar till att Mariehamn skulle utses till "Årets stadskärna " år 2024 (i Finland). Flera investeringar behöver göras och bedömningen görs även utgående från till exempel butikers lönsamhet och öppettider. Ett viktigt delprojekt i att stärka attraktionskraften för "Mariehamnn +".

Delmål: Livskraftig centralort. En åtgärd inom "Årets stadskärna". Skridskobana på torget har länge lyfts fram som en önskad mötesplats som bjuder in till rörelse och motion. Nu finns mobila lösningar som inte kräver grävning eller rördragningar under jord. Skridskobanan kan anläggas när temperaturen ligger runt 5 plusgrader.

Utvärdering av arbetsmiljö - vilka yrkesgrupper har hög sjukfrånvaro.

Lag om lika lön för likvärdigt arbete

Utveckla möjligheter att rena avloppsslam. Slam och avloppsvatten från reningsverk renas från skadliga ämnen, så andelen läkemedel- och mikroplaster är minimal. Åtgärden samordnas med åtgärden "Uppdaterad vattenlagstiftning" och åländska organisationer visar en aktiv vilja att delta i utvecklingsprojekt inom t.ex. olika Östersjösamarbeten, samt arbetar aktivt för extern finansiering, EU och Nordiska Ministerrådet, för en grön omställning på Åland. Omvärldsbevakning och nätverkande är viktigt eftesom detta är en fråga Åland inte kan leda själva. 

System för inkomstutjämning mellan förälder som är hemma med barn och arbetande förälder.

Anta lag om social kreditgivning. Genom lag regleras på vilket sätt kommunerna kan ge social kreditgivning. Handlar om att väldigt skuldsatta personer kan få kreditgivning genom kommunerna som en del av en skuldsanering inom ramen för en ekonomisk rådgivning och mer långsiktig plan för att komma på fötter.