Hur ligger vi till?

Statusrapport & huvudindikatorer

Statusrapporterna tas fram varje till vartannat år av Arbetsgruppen för koordinering och rapportering, även medaktörerna i nätverket bjuds in att bidra till rapportens innehåll. Rapporterna fastställs av Utvecklings- och hållbarhetsrådet. Statusrapporterna bidrar till en överblick över nuläget och hur arbetet fortskrider för att uppnå utvecklings- och hållbarhetsagendan. Vilka framsteg har gjorts under det senaste året, vilka utmaningar finns, hur ligger vi till? Kan vi nå målen med den fart vi har idag? Du hittar rapporterna till höger alternativt längst ner på sidan.

Varje strategiskt utvecklingsmål har ett antal indikatorer, som är menade att mäta nuläget. Statusen för indikatorerna följs kontinuerligt upp och rapporteras i statusrapporterna samt i menyerna nedan. Allt från vattnets ekologiska status till livslängd, arbetslöshet, andel förnyelsebar energi och avfallsmängder mäts. Tillsammans säger resultatet av alla siffror något viktigt om utvecklingen inom varje mål.
 

Mål 1: Välmående

1. Andel av befolkningen som upplever sig blomstra för närvarande

Upplevelsen av att blomstra har mätts med hjälp av ett validerat mätinstrument framtaget av Harvarduniversitetet som baserar sig på tolv frågor fördelat på sex områden:

• nöjdhet med livet
• upplevd psykisk och fysisk hälsa
• meningsfullhet
• karaktärsdrag
• sociala relationer och ekonomisk trygghet.

Svaren från de första fem områdena sammanfattas i ett Flourish Index som ger en indikation på blomstrande vid en given tidpunkt. Genom att inkludera det sista området, ekonomisk trygghet, skapas Secure Flourish Index, vilket även ger en indikation om möjligheten att fortsätta blomstra på lång sikt. År 2022 är första gången som Flourish index och Secure Flourish Index har använts för att mäta blomstrandet på Åland.

År	Flourish Index	Secure Flourish Index
2022	74	88

Resultatet för de svarande i undersökningen år 2022 är Flourish Index 74 (skala 0–100) och Secure Flourish Index 88 (skala 0–120). Medeltalet för Secure Flourish Index är på samma nivå som Flourish Index, vilket tyder på att det finns tillräcklig stabilitet och ekonomiska resurser bland de svarande för att blomstrandet ska kunna fortsätta långsiktigt.

Secure Flourish Index är signifikant högre bland de som är 60 år och äldre jämfört med åldersgruppen 16–39 år. De som varit arbetslösa under de senaste fem åren samt de som upplever att deras ekonomiska situation har försämrats under det senaste året ett har signifikant lägre Secure Flourish Index jämfört med övriga svarande.

Källa: ÅSUB utredning - Rapport 2022:6, Tillitsstudie för Åland 2022

2. Förväntad livslängd

I tabellen presenteras förväntad medellivslängd vid födseln (fem-års genomsnitt)

År	Totalt	Kvinnor	Män
2001-2005	80,58	83,56	77,59
2006-2010	82,01	83,76	80,11
2011-2015	81,87	84,27	79,53
2016-2020	82,91	85,46	80,44

Källa: ÅSUB Hållbar utveckling – Social hållbarhet 5

3. Andel i befolkningen som har en eftergymnasial examen

I tabellen presenteras antal i befolkningen som har en eftergymnasial examen (i procent)

År	Totalt	Kvinnor	Män
2016	23,6	21,7	25,4
2017	23,8	21,7	25,8
2018	24,0	21,8	26,2
2019	24,4	22,0	26,8
2020	24,4	21,8	26,9

Källa: ÅSUB Examensregister, Befolkningsstatistik

4. Andel av befolkningen som anger sig ha medel eller hög möjlighet att samskapa meningsfulla förutsättningar/aktiviteter i sitt liv just nu

Indikatorn mäts genom ÅSUBs fritidsvaneundersökningar och specifikt frågan hur nöjd du är med den egna fritiden. Fritid avser den tid du inte studerar, förvärvsarbetar eller utför obetalt arbete. Siffran i tabellen anger procent av de svarande. 

År	Mycket nöjd eller ganska nöjd med fritiden (%)
2013	80
2018	76
2021	65

Andelen som var nöjd med den egna fritiden 2021 låg på en betydligt lägre nivå än vad som uppmättes i ÅSUBs fritidsvaneundersökningar 2013 och 2008. Den senast undersökningen omfattar dock coronaåret våren 2020 – våren 2021, vilket kan ha påverkat resultatet.

Undersökningen år 2021 visade en tydlig minskning av hur nöjd man är med fritiden bland dem som bor ensamma.

Faktorer som begränsar fritidsutövandet uppmättes i samtliga fritidsvaneundersökningarna. År 2021 uppgavs naturligt nog coronan som en begränsade faktor av 77 procent av de svarande. De tre huvudsakliga begränsande faktorerna, exklusive corona, visas nedan. Siffran i tabellen anger procent av de svarande. Även här kan resultatet för år 2021 ha påverkats av de omständigheter som rådde under pandemin.

	De vanligaste faktorerna som begränsar fritidsutövandet (%)
År	Tidsbrist	Hälsa	Pengar
2013	42	25	22
2018	47	24	23
2021	28	13	10

Källa: ÅSUB Rapport: Ålänningarnas kultur- och fritidsvanor 2021
 

Mål 2: Tillit och delaktighet

5. Andel av befolkningen som anger hög mellanmänsklig tillit

Som led i uppföljningsarbetet av utvecklings- och hållbarhetsagendan har Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) på uppdrag av Ålands landskapsregering hittills genomfört två tillitsundersökningar, år 2018 och år 2022.

”Hög mellanmänsklig tillit har beskrivits som ett smörjmedel i ett välfungerande samhälle, medan låg tillit blir som ett grus i maskineriet med verksamheter som tar längre tid, blir mer kostsamma och mindre effektiva (Holmberg & Rothstein, 2015). På grund av de positiva effekterna som tillitskänslan medför för samhället, kan det anses vara mer ändamålsenligt att fokusera på gruppen av så kallade höglitare [...]” (ÅSUB 2018:5 s. 31)

Resultatet från ÅSUBs tillitsstudier visar att de flesta ålänningar känner tillit till medmänniskor. Av de svarande (2022) känner 59 procent hög tillit och 31 procent medelhög tillit. 10 procent uppger att deras tillit är låg. Äldre svarande känner generellt högre mellanmänsklig tillit än svarande i den yngsta gruppen, 16–29 år. Vidare har personer med högskoleutbildning högre tillit än de med gymnasial- eller grundskoleutbildning. Den lägre tilliten i den yngsta åldersgruppen korrelerar med gruppens självskattade psykiska hälsa som enligt flera studier har försämrats under de senaste åren.

Resultaten visar att tillit även är kopplad till hur man upplever sin hälsa, känslan av trygghet, förtroende för institutioner, nöjdhet med den lokala demokratin, synen på korruption samt upplevelsen av att blomstra.

Andel (%) svarande enligt nivå av generell mellanmänsklig tillit på Åland 2018 och 2022

	2018	2022
Hög	63 %	59 %
Medelhög	28 %	31 %
Låg	9 %	10 %

Källa: ÅSUB utredning - Rapport 2022:6, Tillitsstudie för Åland 2022

6. GINI-koefficienten

År	Mariehamns Stad	Ålands landsbygd	Ålands skärgård	Åland
2016	30,90	24,42	27,95	27,40
2017	30,17	23,97	28,18	26,80
2018	30,30	24,40	26,80	27,00
2019	30,90	25,70	27,50	27,90
2020	30,30	24,70	29,10	27,2

Ginikoefficient mäter ojämlikheter i hushållens inkomster. Ju högre värde ginikoefficienten får desto ojämnare är inkomsterna fördelade. Ginikoefficientens värde 0 (noll) betyder att alla individer har exakt lika stora inkomster, medan värde 1 (ett) betyder att en inkomsttagare får alla inkomster. Ginikoefficienten multipliceras ofta med 100 och anges som ett procenttal.

Källa: ÅSUB Inkomstfördelning och välfärd

7. Andel av befolkningen som har upplevt våld i nära relationer under de senaste 12 månaderna

Landskapsregeringen genomförde en enkätundersökning våren 2017 gällande förekomst av våld i nära relationer. Resultaten 2017 visade att 12 procent av de svarande i urvalet hade blivit utsatta för våld i nära relationer under de senaste tolv månaderna. Kvinnornas andel (16 procent) var markant större än männens (9 procent). Psykiskt våld var den vanligaste vålds - formen och ungefär var tredje av de svarande som hade blivit utsatta för våld i nära relationer under de senaste tolv månaderna bodde i ett hushåll med ett eller flera barn.

Källa: Ålands Landskapsregering, Våld i nära relationer på Åland 2017

8. Andel av befolkningen som upplevt diskriminering och/eller korruption de senaste 12 månaderna

Diskriminering

I ett demokratiskt samhälle ska alla människor ha samma rättigheter, behandlas lika inför lagen och skyddas mot diskriminering. Med diskriminering menas att en person på basen av en förbjuden diskrimineringsgrund behandlas sämre än en annan person i en jämförbar situation, eller att ett kriterium, regel eller förfaringssätt som verkar neutralt indirekt diskriminerar, eller att man blir utsatt för trakasserier. Förbjudna diskrimineringsgrunder på Åland omfattar kön, könsidentitet och könsuttryck, samt ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person.

Även om diskriminering är förbjuden enligt lag – landskapslag (1987:27) om tillämpning av jämställdhetslagen, samt landskapslag (2022:43) om tillämpning av diskrimineringslagen – så finns generellt sett en underrapportering till tillsynsmyndigheterna vad gäller diskriminering eller upplevelser av diskriminering. Därför har Ålands ombudsmannamyndighet och dess föregångare Ålands Diskrimineringsombudsman (DO) givit ÅSUB i uppdrag att undersöka upplevelser av diskriminering på Åland.

I ett demokratiskt samhälle ska alla människor ha samma rättigheter, behandlas lika inför lagen och skyddas mot diskriminering. Med diskriminering menas att en person behandlas sämre än en annan i en liknande jämförbar situation. Etniskt ursprung, religion eller annan övertygelse, sexuell läggning, kön, könsuttryck, könsidentitet, ålder eller funktionshinder får inte påverka möjligheten för en person att delta i samhället.

Andel personer som upplevt diskriminering på Åland någon gång 2007, 2010 och 2020 efter kön, procent

Kön	2007	2010	2020
Kvinnor	31 %	30 %	41 %
Män	30 %	27 %	29 %
Totalt	30 %	28 %	33 %

Upplevt diskriminering under de senaste tolv månaderna

	2007	2010	2020
Totalt	55 %	49 %	40 %

Källa: ÅSUB Brott, våld, diskriminering

Korruption

Genom tillitsstudie för Åland 2022 har ÅSUB på uppdrag av landskapsregeringen undersökt erfarenheter av korruption.

Korruption kan definieras som missbruk av anförtrodd makt för egen vinning (Europakommissionen, 2022).  Generellt är korruptionsnivån låg i de nordiska länderna. Tillitstudie för Åland 2022 ger ändå en bild av att korruption förekommer även på Åland. Närmare en fjärdedel, 24 procent, av de svarande uppger att de eller någon nära har personliga erfarenheter av något som kan kallas korruption.

Andel (%) svarande som har haft personlig erfarenhet av korruption på Åland. (frågan löd: ”Har du eller någon nära dig haft personliga erfarenheter på Åland av något som kan kallas korruption?”) NB att ingen tidsperiod finns med i frågeställningen – jfr indikatorn som specificerar inom de senaste 12 månaderna)

Ja	Nej	Kan inte säga
24 %	36 %	13 %

Källa: ÅSUB utredning - Rapport 2022:6, Tillitsstudie för Åland 2022

9. Jämställdhetsindikator - FN:s Gender Inequality Index

Gender Inequality Index – indexet för bristande jämställdhet

År
2016	0,054
2017	0,027
2018	0,027
2019	0,055
2020	0,011
2021	0,054

Källa: ÅSUB Ekonomisk hållbarhet 9

UNDP – FN:s utvecklingsorgan - mäter varje år mänsklig utveckling i världens länder, med hänsyn till hälsa, utbildning och inkomst - HDI - Human Development Index. År 2010 infördes ett nytt index: GII, Gender Inequality Index, som även tar hänsyn till jämställdhet. Det är alltså väldigt grundläggande parametrar som bygger på välfärd och politik. Indexet skall utläsas på så sätt att desto lägre värde desto mer jämställd är regionen, ett index på 0,000 är helt jämställt och ett index på 1,000 är så icke-jämställt som möjligt. Ett index på exempelvis 0,075 innebär ett 7,5 procentigt tapp i prestation över de tre dimensionerna hälsa, egenmakt och arbetsmarknad.

Åland placerar sig normalt väldigt högt i en internationell jämförelse av nyckeltalet Gender Inequality Index (GII), mycket beroende på den låga fruktsamheten i åldern 15–19 år bland kvinnorna på Åland. Det som normalt talar till Ålands fördel gällande Gender Inequality Index (GII) är den låga mödradödligheten, den låga fruktsamheten, den höga utbildningsnivån samt det relativt höga arbetsmarknadsdeltagandet. Däremot försämras nyckeltalet normalt på grund av kvinnornas låga andel bland lagtingsledamöterna. År 2021 var det beräknade Gender Inequality Index (GII) för Åland ca 0,054, det vill säga ungefär ett 5,4 procentigt tapp i jämställdhetsprestation. Ett genomsnitt för åren 2002–2021 ger Åland ett GII nyckeltal med värdet 0,045 enligt ÅSUBs beräkningar.

Mål 3: God vattenkvalitet

10. Vattnets kvalitet

I Ålands kustvatten var den ekologiska statusen åren 2012–2018 på en måttlig nivå i mellan- och ytterskärgården. Den ekologiska statusen i innerskärgården var sämre och låg generellt på en otillfredsställande nivå men Kaldersfjärden, Ämnäsviken och Jomala vik uppvisade dålig ekologisk status. Ingen vattenförekomst nådde upp till kriterierna för god ekologisk status i Ålands kustvatten under 2012–2018.

Den ekologiska statusen för de åländska dricksvattensjöarna varierar från otillfredsställande till hög. De tre största dricksvattentäkterna har otillfredsställande (Långsjön och Markusbölefjärden) respektive måttlig (Dalkarby träsk) status.

På kartan (länken nedan) finns vattenförekomsternas ekologiska status för åren 2012–2018.

Källa: Ålands Landskapsregering

11. Utsläpp av fosfor och kväve

Med SMHI:s belastningsverktyg på Vattenwebb Åland fås information om bland annat näringsbelastning per avrinningsområde eller per kustvattenförekomst. Vattenwebb har uppdaterats under 2021–2022.

Via länken nedan hittar du inloggningsuppgifter och länk till vattenwebben.

Källa: Ålands Landskapsregering

12. Genomförandegrad av vattenvårdsåtgärder

Enligt EU-krav ska alla medlemsländer ta fram åtgärdsprogram för vatten med syfte att nå god vattenkvalitet. Åtgärdsprogrammens cykler löper sex år i taget och många åtgärder pågår kontinuerligt över dessa perioder. De åtgärder som är aktuella under nuvarande programperiod presenteras i ”Förvaltningsplan för de åländska vattnen 2022–2027”, kapitel 9.4 (se länk nedan).

Källa: Ålands Landskapsregering

Mål 4: Biologisk mångfald

13. Andel skyddad mark

Ålands naturreservat (inklusive Natura 2000 områden med fredningsbeslut och/eller avtal) uppgick år 2020 till ca 3 057 hektar landareal. Uttryckt i procent av Ålands areal täcker naturskyddsområden ca 2,0 procent av landarealen

År	Land	% av Åland
2016	2 777	1,79
2017	2 777	1,79
2018	2 799	1,80
2019	2 808	1,81
2020	3 057	1,97
2021	3 105	2,00

I ytan ingår arealen som täcks av skyddade arter i de fall som dessa ligger inom naturreservat (inklusive Natura 2000 områden med fredningsbeslut och/eller avtal). Jämförelse mellan 2016 års data för areal som täcks av skyddade arter som inte ligger inom naturreservat (inklusive Natura 2000 områden med fredningsbeslut och/eller avtal) kan göras i SkogsÅland 2027.

Källa: ÅSUB Ekologisk Hållbarhet

14. Andel skyddat vatten

Ålands naturreservat (inklusive Natura 2000 områden med fredningsbeslut och/eller avtal) uppgick år 2020 till 33 049 hektar vattenareal. Uttryckt i procent av Ålands areal täcker naturskyddsområden ca 2,8 procent av vattenarealen

År	Vatten	% av Åland
2016	32 948	2,80
2017	32 953	2,80
2018	32 953	2,80
2019	32 953	2,80
2020	33 049	2,81
2021	33 049	2,81

Källa: ÅSUB Ekologisk Hållbarhet

15. Attityd hos allmänheten till biologisk mångfald

I genomsnitt 87,4 procent av de svarande instämmer med att det är viktigt att säkerställa biologisk mångfald

Antal och andel (%) svarande som instämmer/instämmer helt, efter delfråga
	Instämmer/instämmer helt
	Antal	Andel (%)
Det är vårt ansvar att skydda naturen	490	89,4
Vår hälsa och vårt välmående är beroende av naturen och biologisk mångfald	475	87,3
Biologisk mångfald och en välmående natur är viktiga för vår långsiktiga ekonomiska utveckling	446	84,0
Djur, växter och ekosystem har ett egenvärde i sig	481	88,8
Medeltal:		87,4

Not: I resultaten ingår de svarande som svarat enligt skalan 1 = instämmer helt... 5 = instämmer inte alls. Det totala antalet svarande i undersökningen är 560, viktade svar har använts.

Källa: ÅSUB Rapport 2022:4, Ålänningar och miljön 2022

Mål 5: Attraktionskraft

16. Befolkningsförändring (födelsetal, in- och utflyttning)

Befolkningsförändring (födelsetal, döda, in- och utflyttning)

År	Födda	Döda	Inflyttade	Utflyttade	Korrigering	Hela förändringen
2016	293	297	1024	790	1	231
2017	279	235	1030	796	-3	275
2018	280	272	1080	789	1	300
2019	267	266	847	764	11	95
2020	261	291	957	742	60	245

Källa: ÅSUB Befolkning

17. Antal arbetsplatser i företag

Antal arbetsplatser i företag

År	Antal
2016	8 919
2017	9 070
2018	8 859
2019	8 627

Källa: ÅSUB Arbetsmarknad/Befolkning

18. Antal anlända övernattande gäster i kommersiella logianläggningar

Antal anlända övernattande gäster i kommersiella logianläggningar; hotell, pensionat/gästhem, stugby och camping

År	Totalt
2016	200 444
2017	204 742
2018	207 644
2019	189 490
2020	83 724
2021	163 827

Källa: ÅSUB Turism

Mål 6: Kraftigt minskad klimatpåverkan

19. Totala koldioxidutsläpp

År	Totalutsläpp av koldioxid på Åland, 1 000 Ton koldioxidekvivalenter
2016	255,9
2017	244,7
2018	250,5
2019	237,8
2020	213,3

Det totala utsläppet av koldioxid var år 2020 ungefär 213,3 miljoner kilogram koldioxidekvivalenter, en minskning med ca 10,3 procent sedan år 2019. Jämfört med år 2005, då utsläppet var ca 288,9 miljoner kilogram koldioxidekvivalenter, har utsläppet minskat med hela 26,2 procent. Den främsta källan till utsläppet av koldioxid beräknas vara vägtrafik med ungefär 62,7 miljoner kilogram koldioxidekvivalenter (mer än en fjärdedel av det totala utsläppet), följt av jordbruk (41,3 koldioxidekvivalenter) samt sjötrafik (33,8 koldioxidekvivalenter). Fördelat på den åländska befolkningen var det beräknade koldioxidutsläppet år 2020 ca 7,1 ton koldioxidekvivalenter per capita, en minskning med ca 11,0 procent jämfört med år 2019.

Den förhållandevis stora minskningen år 2020 (preliminärt) härstammar framför allt från sjötrafik, mycket på grund av den minskade trafiken under coronapandemin. En minskning syns även inom elförbrukning, elvärme, fjärrvärme samt oljeuppvärmning och kan härledas till den höga medeltemperaturen under år 2020. Finlands Miljöcentral (SYKE) presenterade i början av år 2020 ett nytt system för utsläppsberäkning för alla kommuner i Finland. Det handlar om ett internationellt unikt beräkningssystem som möjliggör utläsning av kommunspecifika utsläppsdata utifrån målen för både EU och kommunerna. Det nya utsläppssystemet omfattar alla utsläpp i inventeringen av växthusgaser i Finland förutom processutsläppen från industrin och markanvändningssektorn. Beräkningen bygger på användning baserad på utsläpp från produktion i området, men vissa av aktiviteterna som orsakar utsläpp beräknas utifrån konsumtion, oavsett deras geografiska ursprung.

• Utrikes sjöfart ingår inte i beräkningssystemet, däremot ingår inrikes sjöfart. Detta innebär att kommunerna Lumparland samt Mariehamn, som båda har hamnar med inrikestrafik har höga utsläppsuppgifter som härstammar från sjötrafik, medan Eckerö vars hamn enbart har utrikestrafik har låga utsläppsuppgifter.
• Flygtrafik ingår inte i beräkningssystemet.
• Utsläppen från elförbrukningen beräknas på den genomsnittliga förbrukningen av elektricitet producerad i Finland, importerad elektricitet räknas inte med (de utsläppen anses tillhöra landet där elen produceras). Åland importerar största delen av elektriciteten från Sverige (närmare 75 procent av elförbrukningen), motsvarande andel för Finlands nettoimport av elektricitet är ca 23 procent.

Källa: SyKe, ÅSUB Ekologisk hållbarhet

20. Mängd/andel lokalproducerad fossilfri el

År	Vindkraft, GWh	Vindkraftens andel av Ålands årliga elförbrukning (%)	Solenergi, GWh*	Solenergins andel av Ålands årliga elförbrukning (%)*
2016	56,9	18,6	-	-
2017	57,0	18,1	-	-
2018	54,0	16,9	-	-
2019	58,1	18,6	-	-
2020	57,2	19,1	-	-
2021	56,2	17,1	1,0	0,3

*Uppgifterna om solenergi ovan omfattar endast den överloppsenergi som kunderna har levererat till elnätet när de har haft produktionsöverskott

Data för indikatorn kommer från och med år 2022 att förändrats genom en kraftig ökning av lokalproducerad fossilfri el från vindkraft. Detta härrörs till att Projekt Långnabba under året har tagits i bruk. Projekt Långnabba består av tio vindkraftverk i 4 MW-klassen på Eckerös sydspets. Vindkraftsparken förväntas producera över 130 GWh energi per år. Egentligt utfall för 2022 gällande mängd/andel lokalproducerad fossilfri el kan presenteras år 2023.

Källa: ÅSUB Ekologisk Hållbarhet

21. Mängd total fossil- och fossilfri energianvändning

Uppgift saknas.

Mål 7: Hållbar konsumtion och produktion

22. Andel av befolkningen som har en resurssnål återanvändande livsstil  

I genomsnitt 50,1 procent av de svarande har ofta/alltid resurssnål eller återanvändande livsstil.

Antal och andel (%) svarande som ofta/alltid har resurssnål eller återanvändande livsstil, efter delfråga
	Ofta		Alltid		Ofta/alltid
	Antal	Andel (%)	Antal	Andel (%)	Antal	Andel (%)
Jag satsar på varor som har längre livslängd	287	52,0	155	28,2	442	80,2
Jag lämnar varor till återanvändning (t.ex Emmaus)	185	33,4	179	32,3	364	65,7
Jag säljer varor i andra hand t.ex. på loppmarknad	92	16,7	49	8,9	141	25,6
Jag för varor på reparation hellre än köper nya	190	34,4	71	12,9	261	47,4
Jag överväger behovet innan jag köper en ny vara	239	43,2	219	39,7	458	83,0
Jag köper begagnade varor	186	33,5	26	4,6	212	38,1
Jag köper miljömärkta varor	203	38,4	30	5,7	233	44,1
Jag köper miljömärkta tjänster (t.ex. hotell, frisör)	65	13,9	11	2,3	76	16,2
Jag undviker att köpa varor med varningstext avseende miljön	169	34,9	108	22,3	277	57,2
Jag sparar in på el	228	41,6	113	20,6	341	62,2
Jag sparar in på uppvärmning	191	35,9	105	19,8	296	55,6
Jag sparar in på vattenanvändning	195	35,5	107	19,5	302	55,0
Jag placerar pengar i företag/fonder med miljöinriktning	60	14,0	30,0	7,0	90	21,0
Medeltal:						50,1

Not: I resultaten ingår de svarande som svarat enligt skalan 1 = alltid, 2 = ofta, 3 = ibland, 4 = sällan, 5 = aldrig. Det totala antalet svarande i undersökningen är 560, viktade svar har använts.

Källa: ÅSUB Rapport 2022:4, Ålänningar och miljön 2022

23. Antal företag, föreningar och offentliga organisationer som redovisar sitt hållbarhetsarbete i sin årsredovisning

Uppgift saknas.

24. Uppkommen mängd avfall per person

Den totala uppkomna avfallsmängden på Åland var ca 51 00 ton år 2020, dryga 1700 kg per capita. Under år 2020 producerades det ca 47 400 ton icke-farligt avfall. Av det icke-farliga avfallet stod animaliskt avfall och blandat matavfall för största delen med mer än 16 800 ton. Andra stora poster är hushållsavfall och liknande avfall, vanligt slam samt vegetabiliskt avfall. Mängden farligt avfall som uppkom var knappt 3 700 ton, varav mineraliskt bygg- och rivningsavfall var den största posten med närmare 2 600 ton. 

Källa: ÅSUB Miljö (avfallsstatistik)