Hållbar konsumtion och produktion
Hållbar konsumtion och produktion är en tvärgående fråga, som bidrar till uppnåendet av samtliga sex övriga strategiska utvecklingsmål. Med konsumtion avses såväl privatpersoners, offentliga sektorns, företagens liksom andra organisationers konsumtion av både varor och tjänster.
Delmål:
7.1 Mängden avfall som uppkommer på Åland har minskat till max 1,2 ton per person per år
7.2 Alla företag och organisationer har integrerat hållbarhet, resurssnålhet och cirkularitet i kärnan av sin verksamhet
7.3 Alla offentliga organisationer praktiserar hållbar offentlig upphandling
7.4 Alla bygger och renoverar på ett hållbart, resurssnålt och cirkulärt sätt
7.5 Nyttodjurens naturliga beteende främjas genom att deras naturliga behov som mat och rörelse tillgodoses
7.6 Åtminstone 80% av befolkningen har en resurssnål och återanvändande livsstil
7.7 Åtminstone 80% av befolkningen äter en lokalproducerad kost som enligt aktuella rekommendationer både är till gagn för människors och planetens hälsa
7.8 Åtminstone 80 % undviker att köpa varor som innehåller skadliga kemikalier
7.9 De konsumtionsbaserade luftutsläppen av koldioxidekvivalenter har minskat till 4 ton per person senast 2030 och 2 ton per person senast 2040
Huvudindikatorer: Hållbar konsumtion och produktion
- 22. Andel av befolkningen som har en resurssnål återanvändande livsstil
-
I genomsnitt 50,1 procent av de svarande har ofta/alltid resurssnål eller återanvändande livsstil.
| Antal och andel (%) svarande som ofta/alltid har resurssnål eller återanvändande livsstil, efter delfråga |
| |
Ofta |
Alltid |
Ofta/alltid |
| |
Antal |
Andel (%) |
Antal |
Andel (%) |
Antal |
Andel (%) |
| Jag satsar på varor som har längre livslängd |
287 |
52,0 |
155 |
28,2 |
442 |
80,2 |
| Jag lämnar varor till återanvändning (t.ex Emmaus) |
185 |
33,4 |
179 |
32,3 |
364 |
65,7 |
| Jag säljer varor i andra hand t.ex. på loppmarknad |
92 |
16,7 |
49 |
8,9 |
141 |
25,6 |
| Jag för varor på reparation hellre än köper nya |
190 |
34,4 |
71 |
12,9 |
261 |
47,4 |
| Jag överväger behovet innan jag köper en ny vara |
239 |
43,2 |
219 |
39,7 |
458 |
83,0 |
| Jag köper begagnade varor |
186 |
33,5 |
26 |
4,6 |
212 |
38,1 |
| Jag köper miljömärkta varor |
203 |
38,4 |
30 |
5,7 |
233 |
44,1 |
| Jag köper miljömärkta tjänster (t.ex. hotell, frisör) |
65 |
13,9 |
11 |
2,3 |
76 |
16,2 |
| Jag undviker att köpa varor med varningstext avseende miljön |
169 |
34,9 |
108 |
22,3 |
277 |
57,2 |
| Jag sparar in på el |
228 |
41,6 |
113 |
20,6 |
341 |
62,2 |
| Jag sparar in på uppvärmning |
191 |
35,9 |
105 |
19,8 |
296 |
55,6 |
| Jag sparar in på vattenanvändning |
195 |
35,5 |
107 |
19,5 |
302 |
55,0 |
| Jag placerar pengar i företag/fonder med miljöinriktning |
60 |
14,0 |
30,0 |
7,0 |
90 |
21,0 |
| Medeltal: |
|
|
|
|
|
50,1 |
Not: I resultaten ingår de svarande som svarat enligt skalan 1 = alltid, 2 = ofta, 3 = ibland, 4 = sällan, 5 = aldrig. Det totala antalet svarande i undersökningen är 560, viktade svar har använts.
Källa: ÅSUB Rapport 2022:4, Ålänningar och miljön 2022
- 23. Antal företag, föreningar och offentliga organisationer som redovisar sitt hållbarhetsarbete i sin årsredovisning
-
Uppgift saknas.
- 24. Uppkommen mängd avfall per person
-
Den totala uppkomna avfallsmängden på Åland var ca 51 00 ton år 2020, dryga 1700 kg per capita. Under år 2020 producerades det ca 47 400 ton icke-farligt avfall. Av det icke-farliga avfallet stod animaliskt avfall och blandat matavfall för största delen med mer än 16 800 ton. Andra stora poster är hushållsavfall och liknande avfall, vanligt slam samt vegetabiliskt avfall. Mängden farligt avfall som uppkom var knappt 3 700 ton, varav mineraliskt bygg- och rivningsavfall var den största posten med närmare 2 600 ton.
Källa: ÅSUB Miljö (avfallsstatistik)
