Mål 7

Hållbar konsumtion och produktion

Hållbar konsumtion och produktion är en tvärgående fråga, som bidrar till uppnåendet av samtliga sex övriga strategiska utvecklingsmål. Med konsumtion avses såväl privatpersoners, offentliga sektorns, företagens liksom andra organisationers konsumtion av både varor och tjänster.

Delmål:

7.1 Mängden avfall som uppkommer på Åland har minskat till max 1,2 ton per person per år 
7.2 Alla företag och organisationer har integrerat hållbarhet, resurssnålhet och cirkularitet i kärnan av sin verksamhet
7.3 Alla offentliga organisationer praktiserar hållbar offentlig upphandling
7.4 Alla bygger och renoverar på ett hållbart, resurssnålt och cirkulärt sätt
7.5 Nyttodjurens naturliga beteende främjas genom att deras naturliga behov som mat och rörelse tillgodoses 
7.6 Åtminstone 80% av befolkningen har en resurssnål och återanvändande livsstil 
7.7 Åtminstone 80% av befolkningen äter en lokalproducerad kost som enligt aktuella rekommendationer både är till gagn för människors och planetens hälsa
7.8 Åtminstone 80 % undviker att köpa varor som innehåller skadliga kemikalier
7.9 De konsumtionsbaserade luftutsläppen av koldioxidekvivalenter har minskat till 4 ton per person senast 2030 och 2 ton per person senast 2040

Huvudindikatorer: Hållbar konsumtion och produktion

22. Andel av befolkningen som har en resurssnål återanvändande livsstil  

I genomsnitt 50,1 procent av de svarande har ofta/alltid resurssnål eller återanvändande livsstil.

Antal och andel (%) svarande som ofta/alltid har resurssnål eller återanvändande livsstil, efter delfråga
	Ofta		Alltid		Ofta/alltid
	Antal	Andel (%)	Antal	Andel (%)	Antal	Andel (%)
Jag satsar på varor som har längre livslängd	287	52,0	155	28,2	442	80,2
Jag lämnar varor till återanvändning (t.ex Emmaus)	185	33,4	179	32,3	364	65,7
Jag säljer varor i andra hand t.ex. på loppmarknad	92	16,7	49	8,9	141	25,6
Jag för varor på reparation hellre än köper nya	190	34,4	71	12,9	261	47,4
Jag överväger behovet innan jag köper en ny vara	239	43,2	219	39,7	458	83,0
Jag köper begagnade varor	186	33,5	26	4,6	212	38,1
Jag köper miljömärkta varor	203	38,4	30	5,7	233	44,1
Jag köper miljömärkta tjänster (t.ex. hotell, frisör)	65	13,9	11	2,3	76	16,2
Jag undviker att köpa varor med varningstext avseende miljön	169	34,9	108	22,3	277	57,2
Jag sparar in på el	228	41,6	113	20,6	341	62,2
Jag sparar in på uppvärmning	191	35,9	105	19,8	296	55,6
Jag sparar in på vattenanvändning	195	35,5	107	19,5	302	55,0
Jag placerar pengar i företag/fonder med miljöinriktning	60	14,0	30,0	7,0	90	21,0
Medeltal:						50,1

Not: I resultaten ingår de svarande som svarat enligt skalan 1 = alltid, 2 = ofta, 3 = ibland, 4 = sällan, 5 = aldrig. Det totala antalet svarande i undersökningen är 560, viktade svar har använts.

Källa: ÅSUB Rapport 2022:4, Ålänningar och miljön 2022

23. Antal företag, föreningar och offentliga organisationer som redovisar sitt hållbarhetsarbete i sin årsredovisning

Uppgift saknas.

24. Uppkommen mängd avfall per person

Den totala uppkomna avfallsmängden på Åland var ca 51 00 ton år 2020, dryga 1700 kg per capita. Under år 2020 producerades det ca 47 400 ton icke-farligt avfall. Av det icke-farliga avfallet stod animaliskt avfall och blandat matavfall för största delen med mer än 16 800 ton. Andra stora poster är hushållsavfall och liknande avfall, vanligt slam samt vegetabiliskt avfall. Mängden farligt avfall som uppkom var knappt 3 700 ton, varav mineraliskt bygg- och rivningsavfall var den största posten med närmare 2 600 ton.

År	Hushåll, torr -slam (kg/befolkning)
2016	242,9
2018	242,2
2020	323,0

Källa: ÅSUB Miljö (avfallsstatistik)