Please note that if you use Google to translate this website, bärkraft.ax cannot guarantee the accuracy of the translation.
Varje strategiskt utvecklingsmål i utvecklings- och hållbarhetsagendan har ett antal huvudindikatorer, de är menade att mäta nuläget och ger oss en indikation huruvida det åländska samhället utvecklas i önskad riktning. Statusen för indikatorerna följs kontinuerligt upp och levereras av Ålands statistik- och utredningsbyrå, nuläget rapporteras också vartannat år i statusrapporterna.
Upplevelsen av att blomstra mäts med hjälp av Harvarduniversitetets validerade mätinstrument (VanderWeele, 2017; Harvard University) som omfattar 12 frågor på följande frågeområden: nöjdhet med livet, upplevd psykisk och fysisk hälsa, meningsfullhet, karaktärsdrag, sociala relationer och ekonomisk trygghet. Frågorna från de första fem områdena skapar ett Flourish-mått vilket ger en indikation på blomstrande vid en given tidpunkt. När man lägger till det sjätte området ”ekonomisk trygghet” skapas Secure Flourish-mått, vilket med den ekonomiska aspekten ger en indikation på möjligheten att fortsätta att blomstra på lång sikt.
Tabellen nedan visar medeltalet för delfrågorna som ingår i Flourishing-måttet och Secure Flourishing-måttet (skala 0-10, alla svarande)
Källa: ÅSUB Rapport 2022:6, Tillitsstudie för Åland 2022
Läs mer i statusrapport 6
I tabellen presenteras förväntad medellivslängd (år) vid födseln med glidande fem-års genomsnitt
Källa: ÅSUB Social hållbarhet
I tabellen presenteras andel av befolkningen (procent) som har en eftergymnasial examen, åldersintervall 25-64 år
Källa: ÅSUB Examensregister och befolkningsstatistik (ej publicerade på webben)
Tabellen visar andel av befolkningen som anger sig ha medel eller hög möjlighet att samskapa meningsfulla förutsättningar/aktiviteter i sitt liv just nu
Två tredjedelar är nöjda med sin fritid när den senaste fritidsvaneundersökningen gjordes. Sänkningen från tidigare undersökningar (2013, 2008 och 2001) kan förklaras av pandemin som också uppgavs vara den mest begränsande faktorn år 2020. Tidsbrist och brist på pengar är begränsande faktorer som tenderar att minska med åldern, liksom brist på umgänge.
Källa: ÅSUB Rapport: Ålänningarnas kultur- och fritidsvanor 2021
Tabellen visar andel svarande enligt nivå av generell mellanmänsklig tillit på Åland 2018 och 2022
Tabellen visar ekonomisk jämlikhet GINI-koefficienten för regioner och hela Åland
Gini-koefficienten mäts på en decimalskala mellan 0 och 1, där 0 innebär att alla inkomsterna för alla inkomsttagare är lika stora, och 1 innebär att inkomsttagaren med de största inkomsterna får alla inkomster. I inkomstfördelningsstatistiken anges Gini- koefficienten som procenttal (multiplicerat med 100) för överskådlighet. På Åland är ojämlikheten störst i Mariehamn och lägst på landsbygden.
Källa: ÅSUB Ekonomisk hållbarhet, Statistikcentralen samt THL/Sotkanet
Tabellen visar andel av befolkningen som har upplevt våld i nära relationer under de senaste 12 månaderna
Källa: Ålands Landskapsregering, Våld i nära relationer på Åland 2017
Tabellen visar andel av befolkningen som upplevt diskriminering de senaste 12 månaderna
24 % svarade i ÅSUB:s tillitsstudie år 2022 att de har haft personlig erfarenhet av korruption på Åland.
Källa: ÅSUB Brott, våld, diskriminering, Tillitsstudie för Åland 2022
Tabellen visar Gender Inequality Index för Åland 2016-2022
Åland placerar sig normalt väldigt högt i en internationell jämförelse av GII, mycket beroende på den låga mödradödligheten, det låga barnafödandet, den höga utbildningsnivån samt det relativt höga arbetsmarknadsdeltagandet för kvinnor. Däremot försämras nyckeltalet pga kvinnornas låga andel bland lagtingsledamöterna.
Källa: ÅSUB Ekonomisk hållbarhet 9
Den ekologiska statusen i Ålands kustvatten och sjöar utvärderas enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Klassificeringen bygger på biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska parametrar.
Den ekologiska statusen i Ålands kustvatten har i stort sett inte förändrats sedan den senaste klassificeringsperioden (2012–2018). Majoriteten av vattenförekomsterna klassificeras som måttliga, men andelen områden med otillfredsställande status har ökat något. Innerskärgården har generellt sett en sämre status än mellan- och ytterskärgården. Några innerskärgårdsvattenförekomster uppvisar särskilt höga näringshalter och låg vattenkvalitet. Kaldersfjärden, Ämnäsviken och Jomala vik tilldelades den sämsta statusklassen (dålig) under perioden 2018–2024.
Av de 16 sjöar som ingår i klassificeringen hade fyra god eller hög ekologisk status, åtta klassificerades som måttliga, tre som otillfredsställande, och Vargata träsk var den enda sjön med dålig status. Vargata träsk lider av kraftig övergödning, men visar en viss förbättring jämfört med föregående period.
Sammanfattningsvis konstateras att det finns fortsatta utmaningar med övergödning i både kustvatten och flera sjöar, även om vissa förbättringar kan ses lokalt. Fortsatta åtgärder för att minska näringsbelastningen behövs för att en god vattenstatus skall kunna uppnås på Åland.
Källa: Ålands landskapsregering, Ytvattenstatus_pa_Aland_2018-2024.pdf
Den totala belastningen på Ålands kustvattenförekomster från land är: 18,2 ton fosfor/år och 624,5 ton kväve/år (figur 8). Total belastning, inkl. atmosfärisk deposition och punktutsläpp till vatten (fiskodlingar och reningsverk) är 91,3 ton fosfor/år och 3255,7 ton kväve/år.
Figuren visar belastningen av fosfor och kväve från olika källor på land, beräknad enligt Hype-modellen
Beräkningsmetoden för vattendragsbelastningen utförs av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Ingen tidsserie finns tillgänglig idag. Från 2025 kommer en årlig uppföljning av de belastningsdata som ingår i modellen.
Källa: Miljöbyrån, Ålands landskapsregering
Syftet med åtgärdsprogrammen, enligt vattendirektivet, är att förhindra försämring av vattnets status och att uppnå god vattenkvalitet, både i inlandsvatten och i marina områden. Dessa program har samordnats för att undvika överlappning mellan vattendirektivet och havsmiljödirektivet. Vid utformningen har man tagit hänsyn till internationella åtaganden, som HELCOM:s aktionsplan för Östersjön. En delrapport ska upprättas tre år efter varje åtgärdsprogram för att redogöra för framstegen. Ett uppdaterat vattenåtgärdsprogram för perioden 2022–2027 fastställdes i slutet av 2021. Vissa åtgärder är långsiktiga till sin natur, ständigt pågående och slutförs aldrig.
Totalt finns 30 åtgärder inom vattenvården; 10 genomförda, 17 påbörjade och 3 icke påbörjade. Inom havsvården finns totalt 21 åtgärder; 20 påbörjade och 1 icke påbörjad (per 5 februari 2024).
Källa: Ålands landskapsregering, Miljöministeriet, Närings-, trafik- och miljöcentralen, Syke
2023: 2,3 % av Ålands landareal är skyddad i lag (i september 2024 har den skyddade landarealen stigit till 2,4 %).
Källa: ÅSUB Ekologisk Hållbarhet
3,2 % av Ålands vattenareal är skyddad i lag (i september 2024 har den skyddade havsarealen stigit till 3,4 %).
Tabellen visar attityd hos allmänheten till biologisk mångfald. Andel (%) svarade som instämmer/instämmer helt, efter delfråga
Källa: ÅSUB Rapport 2022:4, Ålänningar och miljön 2022
I tabellen presenteras befolkningsförändring (födelsetal, döda, in- och utflyttning)
Källa: ÅSUB Befolkning
Tabellen visar antal arbetsplatser i företag 2016-2022
Under pandemiåren gick antalet arbetsplatser i företagen ner, men återhämtade sig år 2022.
Källa: ÅSUB Arbetsmarknad/Befolkning
I tabellen presenteras totalt antal anlända övernattande gäster i kommersiella logianläggningar; hotell, pensionat/gästhem, stugby och campingplatser
Källa: ÅSUB Turism
Tabellen visar totala växthusgasutsläpp Åland 2005-2022 [CO2-ekv]
Utrikes sjöfart ingår inte i SYKE:s beräkningssystem, däremot ingår inrikes sjöfart. Detta innebär att kommunerna Lumparland och Mariehamn, som båda har hamnar med inrikestrafik, har höga utsläppssiffror som härstammar från sjötrafik, medan Eckerö kommun vars hamn enbart har utrikestrafik har lägre utsläppssiffror. Inte heller flygtrafik ingår i beräkningssystemet.
De totala växthusgasutsläppen 2022 är 35 % lägre än 2005.
Ålands landskapsregering har låtit ta fram en ”Ålandsanpassad” växthusgasutsläppsberäkning baserad på SYKE:s data.
Figuren visar totala växthusgasutsläpp enligt sektor [kt CO2-ekv; %]*
*Utsläppskalkylerna i detta diagram baserar sig på en modifierad SYKE-beräkningsmodell. Modellen visar på högre utsläpp för Åland jämfört med SYKE:s utsläppskalkyler eftersom den är anpassad efter de specifika förutsättningarna för Åland, exempelvis med beaktande av sjöfarten. Utsläppskalkylerna för sjöfart och el kan därför vara högre än de SYKE presenterar för Ålands del. Mer information om denna modifierade utsläppsmodell finns i Utredning av Ålands Växthusgasutsläpp - slutrapport från år 2023.
Figuren visar utsläpp per invånare, 2005 och 2022
Figuren visar uppskattad minskning av växthusgasutsläpp över tid, totalt
Källa: SYKE och ÅSUB Ekologisk hållbarhet 16: Det beräknade utsläppet av koldioxidekvivalenter
Tabellen visar total andel lokalproducerad fossilfri el 2016-2023
Källa: Ålands landskapsregering
Eldningsolja används för uppvärmning av byggnader, som bränsle i skärgårdstrafiken och till arbetsmaskiner. Exakt hur stor andel av den sålda eldningsoljan som används till uppvärmning vet vi inte, men i detta sammanhang är det viktigaste att användningen av fossila bränslen minskar, oavsett användningsområde. Grafen nedan visar försäljning av eldningsolja årsvis från tidigt 1980-tal fram till 2023.
Figuren visar oljebolagens försäljning av några vanliga oljeprodukter på Åland efter år
Källa: ÅSUB Ekologisk hållbarhet 3: Försäljningen av några vanliga oljeprodukter på Åland
Totalt 45,2 % av de svarande har ofta/alltid en resurssnål och återanvändande livsstil.
Tabellen visar andel svarande som ofta eller alltid har en resurssnål och återanvändande livsstil
Andel (%) svarande efter delfråga, svarsalternativen: alltid/ ofta/ ibland/ sällan/ aldrig/ (inte relevant/vet ej)*
*Not: Observera att svarsalternativet "inte relevant/vet ej" ingick i vissa delfrågor som rapporteras i tabellen.
Resultaten för indexet visar att få ålänningar (2,4 %) alltid och genomgående har en resurssnål och återanvändande livsstil men vissa beteenden är relativt vanliga, t.ex. att alltid överväga behovet innan man köper en ny vara (39,7 %).
Vi vet väldigt lite om hur många företag och andra organisationer som integrerat hållbarhet, resurssnålhet och cirkularitet i kärnan av sin verksamhet och hur detta har förändrats över tid. Hur många organisationer som hållbarhetsredovisar kan ge en indikation på hur många som åtminstone rör sig mot att göra hållbarhet till en viktig del av sin verksamhet, men fram till 2024 har det inte gjorts några försök att mäta denna indikator.
Den allmänna bilden är däremot att intresset för att hållbarhetsredovisa och därmed integrera hållbarhet på ett mer naturligt sätt i verksamheten ökar, i synnerhet bland lite större åländska företag. Det finns sedan tidigare gott om exempel på större åländska företag och organisationer som redan hållbarhetsredovisat länge, och för varje år som går adderas fler till denna lista.
Att döma av intresset för de utbildningstillfällen som hållits om hållbarhetsredovisning – som mål 7 varit drivande i – är det en god gissning att den här typen av redovisning blir allt vanligare under de kommande åren.
Källa: Statusrapport 6
År 2022 minskade mängden icke-farligt avfall per person, från ca 1 580 kilo år 2020 till ca 1 512 kilo år 2022. Mängden farligt avfall var år 2022 nästan 71 kilo per person.
Figuren visar uppkommet avfall på Åland 2004-2022 per capita (medelbefolkning)*
*Not: Orsaken till den stora ökningen mellan 2010 och 2012 var förbättrad täckning bland respondenterna samt nytillkomna verksamheter inom avfallsbranschen. Därför börjar trendlinjen 2012.
Källa: ÅSUB Miljö (avfallsstatistik 2022)
De konsumtionsbaserade luftutsläppen av koldioxidekvivalenter per person var år 2015 9,7 ton (11,3 ton med kommunala anskaffningar och investeringar inberäknade).
Denna indikator mäter de CO2-utsläpp som konsumtionen på Åland ger upphov till, oavsett var dessa utsläpp uppstår. Det vill säga, även utsläppen från importerade varor och tjänster inkluderas, om de konsumeras på Åland. Däremot räknas inte utsläpp från sådant som produceras på Åland men konsumeras någon annanstans med.Källa: ÅSUB Ekologisk hållbarhet 15: Den privata konsumtionens utsläpp av koldioxid, Kolneutralt Finland (https:// kulutus.hiilineutraalisuomi.fi/)