Mål 1 | Välmående
- 1. Andel av befolkningen som upplever sig blomstra för närvarande
-
Upplevelsen av att blomstra har mätts med hjälp av ett validerat mätinstrument framtaget av Harvarduniversitetet som baserar sig på tolv frågor fördelat på sex områden:
- nöjdhet med livet
- upplevd psykisk och fysisk hälsa
- meningsfullhet
- karaktärsdrag
- sociala relationer och ekonomisk trygghet.
Svaren från de första fem områdena sammanfattas i ett Flourish Index som ger en indikation på blomstrande vid en given tidpunkt. Genom att inkludera det sista området, ekonomisk trygghet, skapas Secure Flourish Index, vilket även ger en indikation om möjligheten att fortsätta blomstra på lång sikt. År 2022 är första gången som Flourish index och Secure Flourish Index har använts för att mäta blomstrandet på Åland.
År Flourish Index Secure Flourish Index 2022 74 88 Resultatet för de svarande i undersökningen år 2022 är Flourish Index 74 (skala 0–100) och Secure Flourish Index 88 (skala 0–120). Medeltalet för Secure Flourish Index är på samma nivå som Flourish Index, vilket tyder på att det finns tillräcklig stabilitet och ekonomiska resurser bland de svarande för att blomstrandet ska kunna fortsätta långsiktigt.
Secure Flourish Index är signifikant högre bland de som är 60 år och äldre jämfört med åldersgruppen 16–39 år. De som varit arbetslösa under de senaste fem åren samt de som upplever att deras ekonomiska situation har försämrats under det senaste året ett har signifikant lägre Secure Flourish Index jämfört med övriga svarande.
Källa: ÅSUB utredning - Rapport 2022:6, Tillitsstudie för Åland 2022
- 2. Förväntad livslängd
-
I tabellen presenteras förväntad medellivslängd vid födseln (fem-års genomsnitt)
År Totalt Kvinnor Män 2001-2005 80,58 83,56 77,59 2006-2010 82,01 83,76 80,11 2011-2015 81,87 84,27 79,53 2016-2020 82,91 85,46 80,44 - 3. Andel i befolkningen som har en eftergymnasial examen
-
I tabellen presenteras antal i befolkningen som har en eftergymnasial examen (i procent)
År Totalt Kvinnor Män 2016 23,6 25,4 21,7 2017 23,8 25,8 21,7 2018 24,0 26,2 21,8 2019 24,4 26,8 22,0 2020 24,4 26,9 21,8 Källa: ÅSUB Examensregister, Befolkningsstatistik
- 4. Andel av befolkningen som anger sig ha medel eller hög möjlighet att samskapa meningsfulla förutsättningar/aktiviteter i sitt liv just nu
-
Indikatorn mäts genom ÅSUBs fritidsvaneundersökningar och specifikt frågan hur nöjd du är med den egna fritiden. Fritid avser den tid du inte studerar, förvärvsarbetar eller utför obetalt arbete. Siffran i tabellen anger procent av de svarande.
År Mycket nöjd eller ganska nöjd med fritiden (%) 2013 80 2018 76 2021 65 Andelen som var nöjd med den egna fritiden 2021 låg på en betydligt lägre nivå än vad som uppmättes i ÅSUBs fritidsvaneundersökningar 2013 och 2008. Den senast undersökningen omfattar dock coronaåret våren 2020 – våren 2021, vilket kan ha påverkat resultatet.
Undersökningen år 2021 visade en tydlig minskning av hur nöjd man är med fritiden bland dem som bor ensamma.
Faktorer som begränsar fritidsutövandet uppmättes i samtliga fritidsvaneundersökningarna. År 2021 uppgavs naturligt nog coronan som en begränsade faktor av 77 procent av de svarande. De tre huvudsakliga begränsande faktorerna, exklusive corona, visas nedan. Siffran i tabellen anger procent av de svarande. Även här kan resultatet för år 2021 ha påverkats av de omständigheter som rådde under pandemin.
De vanligaste faktorerna som begränsar fritidsutövandet (%) År Tidsbrist Hälsa Pengar 2013 42 25 22 2018 47 24 23 2021 28 13 10 Källa: ÅSUB Rapport: Ålänningarnas kultur- och fritidsvanor 2021
Mål 2 | Tillit och delaktighet
- 5. Andel av befolkningen som anger hög mellanmänsklig tillit
-
Som led i uppföljningsarbetet av utvecklings- och hållbarhetsagendan har Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) på uppdrag av Ålands landskapsregering hittills genomfört två tillitsundersökningar, år 2018 och år 2022.
”Hög mellanmänsklig tillit har beskrivits som ett smörjmedel i ett välfungerande samhälle, medan låg tillit blir som ett grus i maskineriet med verksamheter som tar längre tid, blir mer kostsamma och mindre effektiva (Holmberg & Rothstein, 2015). På grund av de positiva effekterna som tillitskänslan medför för samhället, kan det anses vara mer ändamålsenligt att fokusera på gruppen av så kallade höglitare [...]” (ÅSUB 2018:5 s. 31)
Resultatet från ÅSUBs tillitsstudier visar att de flesta ålänningar känner tillit till medmänniskor. Av de svarande (2022) känner 59 procent hög tillit och 31 procent medelhög tillit. 10 procent uppger att deras tillit är låg. Äldre svarande känner generellt högre mellanmänsklig tillit än svarande i den yngsta gruppen, 16–29 år. Vidare har personer med högskoleutbildning högre tillit än de med gymnasial- eller grundskoleutbildning. Den lägre tilliten i den yngsta åldersgruppen korrelerar med gruppens självskattade psykiska hälsa som enligt flera studier har försämrats under de senaste åren.
Resultaten visar att tillit även är kopplad till hur man upplever sin hälsa, känslan av trygghet, förtroende för institutioner, nöjdhet med den lokala demokratin, synen på korruption samt upplevelsen av att blomstra.
Andel (%) svarande enligt nivå av generell mellanmänsklig tillit på Åland 2018 och 2022
2018 2022 Hög 63 % 59 % Medelhög 28 % 31 % Låg 9 % 10 % Källa: ÅSUB utredning - Rapport 2022:6, Tillitsstudie för Åland 2022
- 6. GINI-koefficienten
-
År Mariehamns Stad Ålands landsbygd Ålands skärgård Åland 2016 30,90 24,42 27,95 27,40 2017 30,17 23,97 28,18 26,80 2018 30,30 24,40 26,80 27,00 2019 30,90 25,70 27,50 27,90 2020 30,30 24,70 29,10 27,2 Ginikoefficient mäter ojämlikheter i hushållens inkomster. Ju högre värde ginikoefficienten får desto ojämnare är inkomsterna fördelade. Ginikoefficientens värde 0 (noll) betyder att alla individer har exakt lika stora inkomster, medan värde 1 (ett) betyder att en inkomsttagare får alla inkomster. Ginikoefficienten multipliceras ofta med 100 och anges som ett procenttal.
- 7. Andel av befolkningen som har upplevt våld i nära relationer under de senaste 12 månaderna
-
Landskapsregeringen genomförde en enkätundersökning våren 2017 gällande förekomst av våld i nära relationer. Resultaten 2017 visade att 12 procent av de svarande i urvalet hade blivit utsatta för våld i nära relationer under de senaste tolv månaderna. Kvinnornas andel (16 procent) var markant större än männens (9 procent). Psykiskt våld var den vanligaste vålds - formen och ungefär var tredje av de svarande som hade blivit utsatta för våld i nära relationer under de senaste tolv månaderna bodde i ett hushåll med ett eller flera barn.
Källa: Ålands Landskapsregering, Våld i nära relationer på Åland 2017
- 8. Andel av befolkningen som upplevt diskriminering och/eller korruption de senaste 12 månaderna
-
Diskriminering
I ett demokratiskt samhälle ska alla människor ha samma rättigheter, behandlas lika inför lagen och skyddas mot diskriminering. Med diskriminering menas att en person på basen av en förbjuden diskrimineringsgrund behandlas sämre än en annan person i en jämförbar situation, eller att ett kriterium, regel eller förfaringssätt som verkar neutralt indirekt diskriminerar, eller att man blir utsatt för trakasserier. Förbjudna diskrimineringsgrunder på Åland omfattar kön, könsidentitet och könsuttryck, samt ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person.
Även om diskriminering är förbjuden enligt lag – landskapslag (1987:27) om tillämpning av jämställdhetslagen, samt landskapslag (2022:43) om tillämpning av diskrimineringslagen – så finns generellt sett en underrapportering till tillsynsmyndigheterna vad gäller diskriminering eller upplevelser av diskriminering. Därför har Ålands ombudsmannamyndighet och dess föregångare Ålands Diskrimineringsombudsman (DO) givit ÅSUB i uppdrag att undersöka upplevelser av diskriminering på Åland.
I ett demokratiskt samhälle ska alla människor ha samma rättigheter, behandlas lika inför lagen och skyddas mot diskriminering. Med diskriminering menas att en person behandlas sämre än en annan i en liknande jämförbar situation. Etniskt ursprung, religion eller annan övertygelse, sexuell läggning, kön, könsuttryck, könsidentitet, ålder eller funktionshinder får inte påverka möjligheten för en person att delta i samhället.
Andel personer som upplevt diskriminering på Åland någon gång 2007, 2010 och 2020 efter kön, procent
Kön 2007 2010 2020 Kvinnor 31 % 30 % 41 % Män 30 % 27 % 29 % Totalt 30 % 28 % 33 % Upplevt diskriminering under de senaste tolv månaderna
2007 2010 2020 Totalt 55 % 49 % 40 % Källa: ÅSUB Brott, våld, diskriminering
Korruption
Genom tillitsstudie för Åland 2022 har ÅSUB på uppdrag av landskapsregeringen undersökt erfarenheter av korruption.
Korruption kan definieras som missbruk av anförtrodd makt för egen vinning (Europakommissionen, 2022). Generellt är korruptionsnivån låg i de nordiska länderna. Tillitstudie för Åland 2022 ger ändå en bild av att korruption förekommer även på Åland. Närmare en fjärdedel, 24 procent, av de svarande uppger att de eller någon nära har personliga erfarenheter av något som kan kallas korruption.
Andel (%) svarande som har haft personlig erfarenhet av korruption på Åland. (frågan löd: ”Har du eller någon nära dig haft personliga erfarenheter på Åland av något som kan kallas korruption?”) NB att ingen tidsperiod finns med i frågeställningen – jfr indikatorn som specificerar inom de senaste 12 månaderna)
Ja Nej Kan inte säga 24 % 36 % 13 % Källa: ÅSUB utredning - Rapport 2022:6, Tillitsstudie för Åland 2022
- 9. Jämställdhetsindikator - FN:s Gender Inequality Index
-
Gender Inequality Index – indexet för bristande jämställdhet
År 2016 0,054 2017 0,027 2018 0,027 2019 0,055 2020 0,011 2021 0,054 Källa: ÅSUB Ekonomisk hållbarhet 9
UNDP – FN:s utvecklingsorgan - mäter varje år mänsklig utveckling i världens länder, med hänsyn till hälsa, utbildning och inkomst - HDI - Human Development Index. År 2010 infördes ett nytt index: GII, Gender Inequality Index, som även tar hänsyn till jämställdhet. Det är alltså väldigt grundläggande parametrar som bygger på välfärd och politik. Indexet skall utläsas på så sätt att desto lägre värde desto mer jämställd är regionen, ett index på 0,000 är helt jämställt och ett index på 1,000 är så icke-jämställt som möjligt. Ett index på exempelvis 0,075 innebär ett 7,5 procentigt tapp i prestation över de tre dimensionerna hälsa, egenmakt och arbetsmarknad.
Åland placerar sig normalt väldigt högt i en internationell jämförelse av nyckeltalet Gender Inequality Index (GII), mycket beroende på den låga fruktsamheten i åldern 15–19 år bland kvinnorna på Åland. Det som normalt talar till Ålands fördel gällande Gender Inequality Index (GII) är den låga mödradödligheten, den låga fruktsamheten, den höga utbildningsnivån samt det relativt höga arbetsmarknadsdeltagandet. Däremot försämras nyckeltalet normalt på grund av kvinnornas låga andel bland lagtingsledamöterna. År 2021 var det beräknade Gender Inequality Index (GII) för Åland ca 0,054, det vill säga ungefär ett 5,4 procentigt tapp i jämställdhetsprestation. Ett genomsnitt för åren 2002–2021 ger Åland ett GII nyckeltal med värdet 0,045 enligt ÅSUBs beräkningar.
Mål 3 | God vattenkvalitet
- 10. Vattnets kvalitet
-
I Ålands kustvatten var den ekologiska statusen åren 2012–2018 på en måttlig nivå i mellan- och ytterskärgården. Den ekologiska statusen i innerskärgården var sämre och låg generellt på en otillfredsställande nivå men Kaldersfjärden, Ämnäsviken och Jomala vik uppvisade dålig ekologisk status. Ingen vattenförekomst nådde upp till kriterierna för god ekologisk status i Ålands kustvatten under 2012–2018.
Den ekologiska statusen för de åländska dricksvattensjöarna varierar från otillfredsställande till hög. De tre största dricksvattentäkterna har otillfredsställande (Långsjön och Markusbölefjärden) respektive måttlig (Dalkarby träsk) status.
På kartan (länken nedan) finns vattenförekomsternas ekologiska status för åren 2012–2018.
Källa: Ålands Landskapsregering
- 11. Utsläpp av fosfor och kväve
-
Med SMHI:s belastningsverktyg på Vattenwebb Åland fås information om bland annat näringsbelastning per avrinningsområde eller per kustvattenförekomst. Vattenwebb har uppdaterats under 2021–2022.
Via länken nedan hittar du inloggningsuppgifter och länk till vattenwebben.
Källa: Ålands Landskapsregering
- 12. Genomförandegrad av vattenvårdsåtgärder
-
Enligt EU-krav ska alla medlemsländer ta fram åtgärdsprogram för vatten med syfte att nå god vattenkvalitet. Åtgärdsprogrammens cykler löper sex år i taget och många åtgärder pågår kontinuerligt över dessa perioder. De åtgärder som är aktuella under nuvarande programperiod presenteras i ”Förvaltningsplan för de åländska vattnen 2022–2027”, kapitel 9.4 (se länk nedan).
Källa: Ålands Landskapsregering
Mål 4 | Biologisk mångfald
- 13. Andel skyddad mark
-
Ålands naturreservat (inklusive Natura 2000 områden med fredningsbeslut och/eller avtal) uppgick år 2020 till ca 3 057 hektar landareal. Uttryckt i procent av Ålands areal täcker naturskyddsområden ca 2,0 procent av landarealen
År Land % av Åland 2016 2 777 1,79 2017 2 777 1,79 2018 2 799 1,80 2019 2 808 1,81 2020 3 057 1,97 2021 3 105 2,00 I ytan ingår arealen som täcks av skyddade arter i de fall som dessa ligger inom naturreservat (inklusive Natura 2000 områden med fredningsbeslut och/eller avtal). Jämförelse mellan 2016 års data för areal som täcks av skyddade arter som inte ligger inom naturreservat (inklusive Natura 2000 områden med fredningsbeslut och/eller avtal) kan göras i SkogsÅland 2027.
Källa: ÅSUB Ekologisk Hållbarhet
- 14. Andel skyddat vatten
-
Ålands naturreservat (inklusive Natura 2000 områden med fredningsbeslut och/eller avtal) uppgick år 2020 till 33 049 hektar vattenareal. Uttryckt i procent av Ålands areal täcker naturskyddsområden ca 2,8 procent av vattenarealen
År Vatten % av Åland 2016 32 948 2,80 2017 32 953 2,80 2018 32 953 2,80 2019 32 953 2,80 2020 33 049 2,81 2021 33 049 2,81 Källa: ÅSUB Ekologisk Hållbarhet
- 15. Attityd hos allmänheten till biologisk mångfald
-
I genomsnitt 87,4 procent av de svarande instämmer med att det är viktigt att säkerställa biologisk mångfald
Antal och andel (%) svarande som instämmer/instämmer helt, efter delfråga Instämmer/instämmer helt Antal Andel (%) Det är vårt ansvar att skydda naturen 490 89,4 Vår hälsa och vårt välmående är beroende av naturen och biologisk mångfald 475 87,3 Biologisk mångfald och en välmående natur är viktiga för vår långsiktiga ekonomiska utveckling 446 84,0 Djur, växter och ekosystem har ett egenvärde i sig 481 88,8 Medeltal: 87,4 Not: I resultaten ingår de svarande som svarat enligt skalan 1 = instämmer helt... 5 = instämmer inte alls. Det totala antalet svarande i undersökningen är 560, viktade svar har använts.
Mål 5 | Attraktionskraft
- 16. Befolkningsförändring (födelsetal, in- och utflyttning)
-
Befolkningsförändring (födelsetal, döda, in- och utflyttning)
År Födda Döda Inflyttade Utflyttade Korrigering Hela förändringen 2016 293 297 1024 790 1 231 2017 279 235 1030 796 -3 275 2018 280 272 1080 789 1 300 2019 267 266 847 764 11 95 2020 261 291 957 742 60 245 Källa: ÅSUB Befolkning
- 17. Antal arbetsplatser i företag
-
Antal arbetsplatser i företag
År Antal 2016 8 919 2017 9 070 2018 8 859 2019 8 627 - 18. Antal anlända övernattande gäster i kommersiella logianläggningar
-
Antal anlända övernattande gäster i kommersiella logianläggningar; hotell, pensionat/gästhem, stugby och camping
År
Totalt
2016 200 444 2017 204 742 2018 207 644 2019 189 490 2020 83 724 2021 163 827 Källa: ÅSUB Turism
Mål 6 | Kraftigt minskad klimatpåverkan
- 19. Totala koldioxidutsläpp
-
År Totalutsläpp av koldioxid på Åland, 1 000 Ton koldioxidekvivalenter 2016 255,9 2017 244,7 2018 250,5 2019 237,8 2020 213,3 Det totala utsläppet av koldioxid var år 2020 ungefär 213,3 miljoner kilogram koldioxidekvivalenter, en minskning med ca 10,3 procent sedan år 2019. Jämfört med år 2005, då utsläppet var ca 288,9 miljoner kilogram koldioxidekvivalenter, har utsläppet minskat med hela 26,2 procent. Den främsta källan till utsläppet av koldioxid beräknas vara vägtrafik med ungefär 62,7 miljoner kilogram koldioxidekvivalenter (mer än en fjärdedel av det totala utsläppet), följt av jordbruk (41,3 koldioxidekvivalenter) samt sjötrafik (33,8 koldioxidekvivalenter). Fördelat på den åländska befolkningen var det beräknade koldioxidutsläppet år 2020 ca 7,1 ton koldioxidekvivalenter per capita, en minskning med ca 11,0 procent jämfört med år 2019.
Den förhållandevis stora minskningen år 2020 (preliminärt) härstammar framför allt från sjötrafik, mycket på grund av den minskade trafiken under coronapandemin. En minskning syns även inom elförbrukning, elvärme, fjärrvärme samt oljeuppvärmning och kan härledas till den höga medeltemperaturen under år 2020. Finlands Miljöcentral (SYKE) presenterade i början av år 2020 ett nytt system för utsläppsberäkning för alla kommuner i Finland. Det handlar om ett internationellt unikt beräkningssystem som möjliggör utläsning av kommunspecifika utsläppsdata utifrån målen för både EU och kommunerna. Det nya utsläppssystemet omfattar alla utsläpp i inventeringen av växthusgaser i Finland förutom processutsläppen från industrin och markanvändningssektorn. Beräkningen bygger på användning baserad på utsläpp från produktion i området, men vissa av aktiviteterna som orsakar utsläpp beräknas utifrån konsumtion, oavsett deras geografiska ursprung.
- Utrikes sjöfart ingår inte i beräkningssystemet, däremot ingår inrikes sjöfart. Detta innebär att kommunerna Lumparland samt Mariehamn, som båda har hamnar med inrikestrafik har höga utsläppsuppgifter som härstammar från sjötrafik, medan Eckerö vars hamn enbart har utrikestrafik har låga utsläppsuppgifter.
- Flygtrafik ingår inte i beräkningssystemet.
- Utsläppen från elförbrukningen beräknas på den genomsnittliga förbrukningen av elektricitet producerad i Finland, importerad elektricitet räknas inte med (de utsläppen anses tillhöra landet där elen produceras). Åland importerar största delen av elektriciteten från Sverige (närmare 75 procent av elförbrukningen), motsvarande andel för Finlands nettoimport av elektricitet är ca 23 procent.
Källa: SyKe, ÅSUB Ekologisk hållbarhet
- 20. Mängd/andel lokalproducerad fossilfri el
-
År Vindkraft, GWh Vindkraftens andel av Ålands årliga elförbrukning (%) Solenergi, GWh* Solenergins andel av Ålands årliga elförbrukning (%)*
2016 56,9 18,6 - - 2017 57,0 18,1 - - 2018 54,0 16,9 - - 2019 58,1 18,6 - - 2020 57,2 19,1 - - 2021 56,2 17,1 1,0 0,3 *Uppgifterna om solenergi ovan omfattar endast den överloppsenergi som kunderna har levererat till elnätet när de har haft produktionsöverskott
Data för indikatorn kommer från och med år 2022 att förändrats genom en kraftig ökning av lokalproducerad fossilfri el från vindkraft. Detta härrörs till att Projekt Långnabba under året har tagits i bruk. Projekt Långnabba består av tio vindkraftverk i 4 MW-klassen på Eckerös sydspets. Vindkraftsparken förväntas producera över 130 GWh energi per år. Egentligt utfall för 2022 gällande mängd/andel lokalproducerad fossilfri el kan presenteras år 2023.
Källa: ÅSUB Ekologisk Hållbarhet
- 21. Mängd total fossil- och fossilfri energianvändning
-
Uppgift saknas.
Mål 7 | Hållbar konsumtion och produktion
- 22. Andel av befolkningen som har en resurssnål återanvändande livsstil
-
I genomsnitt 50,1 procent av de svarande har ofta/alltid resurssnål eller återanvändande livsstil.
Antal och andel (%) svarande som ofta/alltid har resurssnål eller återanvändande livsstil, efter delfråga Ofta Alltid Ofta/alltid Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Jag satsar på varor som har längre livslängd 287 52,0 155 28,2 442 80,2 Jag lämnar varor till återanvändning (t.ex Emmaus) 185 33,4 179 32,3 364 65,7 Jag säljer varor i andra hand t.ex. på loppmarknad 92 16,7 49 8,9 141 25,6 Jag för varor på reparation hellre än köper nya 190 34,4 71 12,9 261 47,4 Jag överväger behovet innan jag köper en ny vara 239 43,2 219 39,7 458 83,0 Jag köper begagnade varor 186 33,5 26 4,6 212 38,1 Jag köper miljömärkta varor 203 38,4 30 5,7 233 44,1 Jag köper miljömärkta tjänster (t.ex. hotell, frisör) 65 13,9 11 2,3 76 16,2 Jag undviker att köpa varor med varningstext avseende miljön 169 34,9 108 22,3 277 57,2 Jag sparar in på el 228 41,6 113 20,6 341 62,2 Jag sparar in på uppvärmning 191 35,9 105 19,8 296 55,6 Jag sparar in på vattenanvändning 195 35,5 107 19,5 302 55,0 Jag placerar pengar i företag/fonder med miljöinriktning 60 14,0 30,0 7,0 90 21,0 Medeltal: 50,1 Not: I resultaten ingår de svarande som svarat enligt skalan 1 = alltid, 2 = ofta, 3 = ibland, 4 = sällan, 5 = aldrig. Det totala antalet svarande i undersökningen är 560, viktade svar har använts.
- 23. Antal företag, föreningar och offentliga organisationer som redovisar sitt hållbarhetsarbete i sin årsredovisning
-
Uppgift saknas.
- 24. Uppkommen mängd avfall per person
-
Den totala uppkomna avfallsmängden på Åland var ca 51 00 ton år 2020, dryga 1700 kg per capita. Under år 2020 producerades det ca 47 400 ton icke-farligt avfall. Av det icke-farliga avfallet stod animaliskt avfall och blandat matavfall för största delen med mer än 16 800 ton. Andra stora poster är hushållsavfall och liknande avfall, vanligt slam samt vegetabiliskt avfall. Mängden farligt avfall som uppkom var knappt 3 700 ton, varav mineraliskt bygg- och rivningsavfall var den största posten med närmare 2 600 ton.
