Statusrapport 2 | Bärkraft.ax

Statusrapport 2

Statusrapporten för 2018 fördjupar sig i nuläget i förhållande till målen. I och med denna rapport har även alla mål indikatorer, som hjälper till att mäta var vi står idag.

Bland annat så finns i rapporten redogörelser från centrala samhällsaktörer; dess roll och syn på förverkligandet av mål och vision. Några exempel är Marthorna på Åland, Ålands skötbåtsförening, Ålands Museum, alla kommuner, landskapsregeringen och flera delar av näringslivet.

Statusrapport 2 fördjupar sig i fysisk strukturutveckling (kapitel 4). Möjligheter att förverkliga det hållbara och bärkraftiga samhälle som beskrivs i visionen påverkas direkt av bebyggelse- och infrastrukturutvecklingen, samt hur vi använder mark och vatten. Rapporten Den fysiska strukturen på Åland (2018) bidrar med det aktuella helhetsperspektivet och kapitlet är en sammanfattning av denna rapport.

Digital kortversion av Den fysiska strukturen på Åland

 

MÅl 1 VÄLMÅENDE MÄNNISKOR VARS INNEBOENDE RESURSER VÄXER

Vad innebär det att må bra, och hur kan det mätas och beskrivas? Mål 1 tittar på barn och ungdomar, inflyttade, äldre samt personer med funktionsvariationer. Åländska ungdomar trivs väl i skolan, men det är många som lider av ångest, och flickor mår i allmänhet sämre än pojkar. För de äldre åldersgrupperna är upplevd ensamhet en utmaning, en känsla som stiger med ökande ålder.  

MÅL 2 ALLA KÄNNER TILLIT OCH HAR VERKLIGA MÖJLIGHETER ATT VARA DELAKTIGA I SAMHÄLLET

Några hinder som kan påverka möjligheterna att vara delaktig är diskriminering, funktionshinder, sexuell läggning och transpersoner samt ålder. Målet tittar på valdeltagande, jämställdhet, fredliga relationer och jämlikhet (arbetsmarknad och inkomstfördelning), som visar att kvinnors genomsnittliga månadslön är 85 procent av mäns. Under 2018 genomfördes en tillitsstudie, som bidrog med stort värde.

MÅL 3 ALLT VATTEN HAR GOD KVALITET

Inget vatten har god status, och flera inre vikar visar en faktisk försämring under senare år. De största åländska källorna till belastning av näringsämnen (genom mänsklig aktivitet) är fiskodlingar, jordbruk, djurhållning och bosättning.  Vi vet idag för lite om utsläpp av farliga ämnen såsom mikroplaster, medicinrester, gifter. Även kvaliteten på vårt dricksvatten har försämrats under senare år. Flertalet initiativ som görs för att förbättra vattenkvaliteten beskrivs inom målet.

Mer om arbetet för en hållbar dricksvattenförsörjning kan du läsa på webbplatsen vattenskydd.ax

MÅL 4 EKOSYSTEM I BALANS OCH BIOLOGISK MÅNGFALD

Den största påverkansfaktorn på ekosystem och biologisk mångfald är markanvändningen. I jämförelse med andra samhällen är andel skyddad mark på Åland låg. Naturbeten har ofta höga naturvärden, men är beroende av att betena aktivt betas av djur. Allt fler åländska skogar certifieras vilket bland annat innebär att man tar större miljöhänsyn än lagen kräver.

MÅL 5 ATTRAKTIONSKRAFT FÖR BOENDE, BESÖKARE OCH FÖRETAG

Attraktionskraft bygger på ett Åland i framåtrörelse. Viktiga delar som påverkar attraktionskraften är ett varierat arbets- och näringsliv, ett brett utbildnings- och kulturutbud, goda och attraktiva boendemiljöer. Kulturens värde lyfts fram både inom kreativa näringar, utbildningssektorn som i den byggda miljön. Åland har idag en attraktionskraft men den behöver förstärkas.   

MÅL 6 MARKANT HÖGRE ANDEL ENERGI FRÅN FÖRNYELSEBARA KÄLLOR OCH ÖKAD ENERGIEFFEKTIVITET

År 2018 hade ca 30 procent av energianvändningen förnyelsebart ursprung och ca 20 procent av elanvändningen var lokalproducerad från förnyelsebara källor. Koldioxidutsläppen har minskat med ca 30 procent sedan 2005. Oljeledning utgör ännu en stor del av uppvärmningen i byggnader, och trafiken drivs i princip uteslutande av fossila bränslen. Även energieffektiviteten kan förbättras inom flera områden. Ny teknik kan bidra till att nå målet; exempelvis genom förbättrad miljöprestanda, elbilar och smarta elnät.

Läs energi- och klimatstrategi för Åland som pdf på regeringen.ax

MÅL 7 HÅLLBARA OCH MEDVETNA KONSUMTIONS – OCH PRODUKTIONSMÖNSTER

Målet innebär en konsumtion och produktion inom hållbarhetsprincipernas ramar. Kunskap, attityder och vanor påverkar konsumtionen, både mängd och typ. Per person har mängden avfall ökat under de senare åren, och det har även konsumtionsutgifterna gjort. 

Här kan du lyssna på visionen: