Som ett led i arbetet mot korruption bjöd nätverket bärkaft in till seminarium i juni 2023 där finländske forskaren Fredrik Malmberg föreläste på temat hur ska vi förstå korruption och var finns riskerna i vårt samhälle? och svenska forskaren Susanne Wallman Lundåsen föreläste på temat rättvisa och opartiska institutioners betydelse för skapande av tillit.

Hur ska vi förstå korruption och var finns riskerna i vårt samhälle?

Vad är korruption och hur ska man förstå det i den nordiska kontexten? 

Finland och Åland hör utan tvekan till de minst korrupta länderna i världen med starka antikorruptionsnormer. Det typiska nordiska när man talar om korruption ("the Nordic flavour of corruption") kan snarare handla om missbruk av socialt kapital för egen vinning. Dit hör favoritism, svågerpolitik och det som man ofta brukar kalla bästa broder nätverk, att tillskansa sig potentiella fördelar genom medlemskap i sociala nätverk. 

Alla typer av korruption är ett brott mot opartiskhetsprincipen som finns inskrivet i till exempel våra förvaltningslagar, men alla brott mot opartiskhetsprincipen är inte nödvändigtvis korruption, utan det kan handla om maktmissbruk eller oetiskt beteende. 

Är korruption mer vanligt förekommande i små samhällen?  

Fredrik Malmberg observerar utifrån sin forskning att favorisering av släkt och vänner kan anses något vanligare på landsbygden än i städer. I Svenskfinland har Malmbergs undersökning visat att "bäste broder" sällskap ansågs som den vanligaste formen av korruption medan den åländska tillitsstudien visar att på Åland är det gynnande av släkt och vänner som anses vara den vanligast förekommande formen.  

Det finns några teoretiska argument för varför korruption kunde vara mer vanligt förekommande i mindre samhällen:

1. Det första argumentet handlar om begränsade resurser (ekonomiska, tekniska och mänskliga). Det finns färre möjligheter när det kommer till övervakning; färre personer kan medföra multipla mandat, det vill säga samma personer sitter på alla stolar. Det här kan leda till intresse- eller rollkonflikter.  
2. Det andra argumentet har med närhet och bekantskap att göra. Det kan finnas en större risk för intressekonflikter, en rädsla för sociala repressalier vid visselblåsning, samt förekomst av tystnadskultur. Det är svårare att vara anonym i små samhällen och det kan lättare spridas rykten om att man är en sådan som skvallrar.  
3. Det tredje argumentet är att det finns färre oberoende granskande aktörer i mindre samhällen. Ofta finns det sämre mediaövervakning och färre lokaltidningar exempelvis. Lokaltidningarna har en viktig roll att granska de lokala makthavarna.  

Vilka typer av korruption kan förekomma och var är riskzonerna? 

Offentlig upphandling: Kommunerna genomför en hel del offentliga upphandlingar som i Finland överstiger uppgår till över 30 miljarder euro per år. En stor del av den här upphandlingen görs som direktupphandling och i kommunerna. Även markanvändning och byggande är stora riskzoner för korruption i kommunerna.

Svängdörrsfenomenet: När aktörer rör sig mellan den privata och den offentliga sektorn. Exempel är att någon som har jobbat som politiker eller tjänsteman börjar jobba för något bolag eller som konsult. Ett annat exempel är att ller går från det privata näringslivet till en offentlig tjänst eller att bli politiker. Fenomenet innebär att en person tar med sig sina gamla nätverk och kontakter som dom eventuellt kan använda på ett oetiskt sätt. 

Marknadsrelaterad verksamhet: Risken för korruption kan vara större där det finns fler kommunala bolag. Det här handlar om privata och offentliga normer och standarder och att gränsen mellan offentliga sektorn och privata sektorn riskerar bli mer otydlig. Vilka normer är det egentligen som gäller? Hur stark är egentligen opartiskhetsprincipen just inom exempelvis kommunala bolag? Detta kan, åtminstone i teorin, öka risken för korruption. Andra typer är privat verksamhet som finansieras med offentliga medel.  Missbruk av offentliga medel eller offentliga roller kan ses som en typ av offentlig korruption.  

Minskad risk för korruption genom antikorruptionsinsatser och god förvaltning

Generellt finns två olika strategier för antikorruption. Båda strategier ska användas, men det lönar sig att ha en balans. 

1. Värdebaserade strategier handlar om normer, utbildning och att öka medvetenheten. Intern kontroll handlar om att göra människor medvetna om och fundera på olika etiska problem och dilemma, med syfte att människorna reglerar sig själva; att upplysa medarbetarna om jävsregler, vad som gäller vid bisysslor och ha större koll på direktupphandlingar. En annan åtgärd är tydliggöra gränsdragningen och arbetsfördelningen mellan politik och förvaltning, och vikten av opartiskhet och tydlig uppdelning.
2. Brottsbekämpande strategier handlar mer om övervakning. Extern kontroll innebär att någon annan övervakar och på det sättet ska skapa incitament att inte bete sig korrupt. 

Ledningens viktiga roll i antikorruptionsarbetet

Ledningen har en viktig roll genom att föregå  med gott exempel. Utan detta saknas förutsättning för att ett företag eller organisation ska agera ärligt och etiskt. Det är även viktigt att kartlägga risker, planera åtgärder och sedan kontrollera allt man gör. Det räcker inte att skriva strategier och program, utan man måste också följa upp att det verkligen är effektivt. Det gäller att diskutera och kommunicera med medarbetarna.

Rättvisa och opartiska institutioners betydelse för skapande av tillit:

Inledning om vikten av tillit

Susanne Wallman Lundåsen inleder sin föreläsning med en generell inledning om vikten av tillit i vårt samhälle och det faktum att Norden tillsammans med ett fåtal andra länder utgör ett slags globalt undantag vad gäller sina höga nivåer av mellanmänsklig tillit. Den här resursen kallar man i Nordiska Rådet för de nordiska ländernas guld.   

Tillit är ett komplext fenomen och kan delas in i olika dimensioner...  

Partikulär tillit är tillit till specifika grupper till exempel familj, bekanta och vänner. Den här formen av tillit är en viktig förutsättning för de andra formerna av tillit. 

Generell tillit är känslan av att kunna lita på människor i största allmänhet. Man kan se det som en hållning gentemot omvärlden. Den här formen av tillit är viktig för att kunna upprätta samarbeten med okända.  

Platsrelaterad tillit är det som vi även kallar lokalsamhällestillit. Det innebär att man känner tillit till sina grannar, de som bor i ens närområde, de som bor i ens kommun. Den här formen av tillit är en viktig resurs för att kunna lösa lokala problem.  

Förklaringar till variationer i tillit...

Det finns stor variation i förekomst av tillit mellan länder och även inom länder.

• På individnivå kan vi se att socioekonomiska faktorer, inkomst och utbildningsnivå spelar roll.  
• På samhällsnivå kan vi se att faktorer i omgivningen, var man bor spelar roll. Bor man i en omgivning där de flesta har det gott ställt har man högre sannolikhet att lita på andra. Vi vet att ojämlikhet kan ha betydelse för om man uppfattar att man kan lita på andra eller inte.  
• Vad gäller institutionerna och byråkratins betydelse kan vi se att kontroll över korruption har betydelse.  
• På nationell nivå kan man hitta ett samband mellan människors/medborgarnas kontroll över korruptionen och om de litar på de flesta.  

Institutionernas opartiskhet viktig för att upprätthålla tillit

En viktig norm för att upprätthålla tillit vad gäller institutionernas förmåga till att upprätthålla mellanmänsklig tillit är opartiskhet.  Uppfattas till exempel att myndigheter agerar på ett sådant sätt att de favoriserar vissa och agerar partiskt, kan det i slutändan leda till minskad tillit.  

Tillitsforskningen visar att ju mer korruption det finns i ett land eller region, desto sämre fungerar institutionerna. Där korruption är lägre förekommande är kvaliteten på institutionerna bättre.  

Riskzoner för minskad tillit och korruption

De svenska kommunerna har ett väldigt stort välfärdsuppdrag. Ungefär 14 % av den svenska BNP går att härleda till kommunsektorn. Frågor som är i riskzonen vad gäller korruption är till exempel tillståndsgivning för bygglov och för alkohol, alkoholservering på restauranger och krogar.  

En stor del av välfärden har lagts ut på entreprenad. Bland annat skolsektorn och äldreomsorg har upphandlats via de valfrihetsreformer som har införts i Sverige. I de här zonerna kan finnas det risk för korruption eller det som vi kallar för nepotism.  

De högtillitsamhällen som vi har i Norden kan vara sårbara för dem som vill utnyttja systemen. Har man hög tillit och kanske något färre kontroller öppnar man samtidigt upp sig för att bli sårbara.  

Man kan även se tendenser till polarisering mellan grupper av människor. Att gruppen med låg grad av utbildning, dom som är ekonomiskt utsatta, dom med utländsk bakgrund, dom som bor i det som vi kallar för de utsatta områdena, har mycket lägre tillit till allt och alla.   

Vi måste börja prata om de risker som finns med att våra offentliga institutioner och bidragssystem är utsatta för risker. Även om det nordiska guldet verkar stå sig starkt, bör vi vara medvetna om hur sårbar tilliten är, vilka risker som finns vi har i framtiden och att vi måste värna den här tilliten.