Mat | Bärkraft.ax

Translate this page to another language

Please note that if you use Google to translate this website, bärkraft.ax cannot guarantee the accuracy of the translation.

Bild på potatis och grönsaker
Foto: Visit Åland

Mat

Mat är den starkaste hävstången för att optimera människors hälsa och för att uppnå miljömässig hållbarhet. Matproduktionen påverkar klimatförändringen, vattenkvaliteten och -tillgängligheten och biodiversitet. Aktörer inom matproduktion på Åland jobbar för att skapa en framtidsanpassad och hållbar matproduktion, men förändrade produktionsmönster kommer inte vara tillräckligt för att uppnå ett hållbart matsystem. Förändringar i matkonsumtionen är avgörande för att vår kost ska bli hållbar och hälsosam. Transport och förpackning av mat har även en miljöpåverkan, men denna är liten jämfört med produktionen.

En hållbar matkonsumtion är en sådan som främjar både människans och planetens hälsa, dvs. som innebär många fördelar för hälsan men med liten påverkan på miljön. Den nuvarande finska kosten är varken hållbar eller hälsosam. Att övergå till en hållbar matkonsumtion är en förutsättning för att uppnå visionen ”Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar”. 

Vad kan du göra för att främja din hälsa och samtidigt hållbara matsystem?

Hur mycket mat slänger du?

Matsvinn är matavfall som kunde ha undvikits. Det uppkommer matsvinn längs med hela livsmedelskedjan och motsvarande ca 40% av maten i industrialiserade länder slösas i affärer och hushållen. Globalt sett slängs en tredjedel av all producerad mat och om matsvinnet vore ett land skulle det vara på tredje plats för mest växthusgasutsläpp. Matproduktionen påverkar idag miljön på många sätt och tillgänglighet till en näringsrik kost är en förutsättning för människors välmående, därför har vi inte råd att slösa maten.

Tips!

  • Planera dina inköp noggrant och förvara maten rätt
  • Kontrollera först vad du har hemma och köp sedan ingredienser enligt dina planerade måltider. Inventera kylskåpet och skafferiet regelbundet. Förvara maten rätt så att den håller länge.
  • Bäst-före, bra-efter
  • Lär dig att lukta och smaka på mat vars bäst-före-datum passerat, många gånger är maten även bra efter.
  • Handla "fula" frukter och grönsaker
  • Genom att köpa “fula” frukter och grönsaker i butikerna bidrar du till en systemförändring; du kommunicerar till affärerna att du är villig att betala för dessa produkter, vilket räddar mat i livsmedelskedjan.

Ät mer växtbaserat

Att äta mer växtbaserad mat, dvs. grönsaker, rotfrukter, baljväxter och frukt och bär, samt mindre kött och mejeriprodukter är en win-win-lösningen för en hälsosam människa och planet. Idag äter vi i både Sverige och Finland mer än den rekommenderade mängden rött kött och chark och mindre än den rekommenderade mängden grönsaker. 

Vår överkonsumtion av kött orsakar övergödning av Östersjön, hotar den biologiska mångfalden och driver på klimatförändringen. Djurbaserade livsmedel står för 65–75% av kostens växthusgasutsläpp i nordiska länder. De nordiska näringsrekommendationerna rekommenderar max 500 g rött kött per vecka. Enligt EAT-Lancets Planetary Health diet borde vi äta max 210 g rött kött per vecka. Baljväxter är bra källor till protein och odlingen av dessa binder dessutom kväve i jorden från atmosfären så ät gärna mycket och varierat av bönor, linser och ärter. 

Tips!

  • Använd WWFs vego-, kött- och fiskguide. Då du väljer bland olika livsmedel, kasta ett öga på WWFs uppdaterade guider var du hittar information om deras miljöpåverkan och aktuell information. 
  • Att ändra sina matvanor är enklare än du tror, vi har redan gjort det då köttkonsumtionen under 2000-talet har ökat med 20%. Nu behöver vi bara minska den igen.
  • Välj naturbeteskött om du äter kött från betande djur. Om du äter kött, ät bra kött. Naturbete har många fördelar, t.ex. upprätthåller det specifika biotoper och därmed främjar biologisk mångfald.

Ät ekologiska och lokalproducerade livsmedel

Att äta närproducerade, ekologiska livsmedel leder till mer konsumtion av hållbart producerade livsmedel, samtidigt som transporternas påverkan även minskar om konsumenten bor nära producenten. 

I ekologiskt jordbruk används biologiska gödningsmedel. Hälften av utsläppen som övergöder Finlands vattendrag kommer från jordbruket, främst pga den stora andelen mark som används för foder för djurproduktion. Ekologiskt jordbruk förbättrar jordmånen, resulterar i mindre läckage av näringsämnen till vattnet och återvinner dessutom djuravföring.

Att köpa närproducerade varor innebär att understödja närproducenten och samtidigt minska de effekter transporten av livsmedel har på t.ex. klimatuppvärmningen och luftkvaliteten. En kortare livsmedelskedja kan också ofta innebära högre transparens gällande livsmedlets kvalitet och omständigheter vid produktionsfasen.

Handla rättvist

Hållbar matkonsumtion ska vara hållbar för alla. Globalt sett är människor som är arbetare inom jordbrukssektorn anställda under dåliga förhållanden för hälsa, säkerhet och har sällan tillgång till social trygghet, vilket är en mänsklig rättighet liksom skälig ersättning för arbete. Ca 70% av alla barnarbetare jobbar inom jordbruk och trots att kvinnor utgör en stor andel av arbetskraften äger de oproportionerligt lite mark. 

Att handla rättvist innebär att främja social och hållbar utveckling och att ställa krav på producenterna att ta hand om djurens välfärd och miljön. 

Tips!

Författare: Irene Blomqvist

Källor:

EAT-Lancet. (2019). Food in The Anthropocene: the EAT-Lancet Commission on Healthy Diets From Sustainable Food Systems. EAT-Lancet Commission.

WWF (2020). Bending the Curve: The Restorative Power of Planet-Based Diets. Loken, B. et al. WWF, Gland, Switzerland

WWF. (2021). Planet-based diets. Hämtad 01.02.2021 från: https://planetbaseddiets.panda.org/impacts-action-calculator/finland

Eneroth, H. et al. (2019). Environmental Sustainability Perspective of the Nordic Diet. Nutrients, 2019 (11), 2248; doi:10.3390/nu11092248.

Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO); International Fund for Agricultural Development (IFAD); United Nations International Children’s Emergency Fund (UNICEF), World Food Programme (WFP); World Health Organization (WHO). (2018). The State of Food Security and Nutrition in the World 2018: Building Climate Resilience for Food Security and Nutrition; FAO: Rome, Italy.

Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. (2018). Nutrition in Finland – The National FinDiet 2017 Survey. Helsinki 2018. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-238-3

Food and Agricultural Organization. (2013). Toolkit Reducing the Food Wastage Footprint. E-ISBN 978-92-5-107743-6.

Hurst, P., Termine, P. and Karl, Marilee. (2005). Agricultural Workers and their Contribution to Sustainable Agriculture and Rural Development. Food and Agriculture Organization (FAO), International Labour Organization (ILO) and International Union of Food, Agricultural, Hotel Restaurant, Catering, Tobacco and Allied Workers’ Associations (IUF).

FAO. (2021). Food: a fundamental human right. Hämtad 25.02.2021 från: http://www.fao.org/FOCUS/E/rightfood/right2.htm

Bessa, A. (2021). Research brief: Human rights and food sustainability. The Geneva Academy of International Humanitarian Law and Human Rights. Hämtad 25.02.2021 från: https://www.geneva-academy.ch/joomlatools-files/docman-files/Human%20Rig...

Nordic Nutrition Recommendations 2012 : Integrating nutrition and physical activity (5th ed.). (2014). https://doi.org/10.6027/Nord2014-002 

FAO and ITPS. 2015. Status of the World’s Soil Resources (SWSR) – Main Report. Food and Agriculture Organization of the United Nations and Intergovernmental Technical Panel on Soils, Rome, Italy 

WWF. (2021). Syö ympäristöystävällisesti. Hämtad 08.03.2021 från: https://wwf.fi/ruokaopas/syo-ymparistoystavallisesti/ 

Nordiska ministerrådet. (2018). Sustainable Consumption and Production: An  analysis of Nordic progress towards SDG12, and the way ahead. Nordic Council of Ministers. http://dx.doi.org/10.6027/ANP2018-798