För ett bärkraftigt samhälle genom coronakrisen | Bärkraft.ax

För ett bärkraftigt samhälle genom coronakrisen

Vi ställer inte in vår verksamhet under kristid – men vi vill ställa om till ett samhälle där alla kan blomstra. För ett bärkraftigt samhälle också efter coronakrisen krävs fokus på Utvecklings- och hållbarhetsagendans mål just nu.

Tillsammans har vi som aktörer inom tredje sektorn en stor samlad kunskap. Genom praktisk erfarenhet ser vi både möjligheter och brister vad gäller handling samt fördelning av de samhälleliga resurserna. Vi vill därför samla kunnande och konkreta förslag som finns hos tredje sektorns aktörer för att stötta Ålands landskapsregering i det fortlöpande arbetet med omställningen till ett hållbart samhälle i detta förändrade läge. Det är nu viktigare än någonsin att vi håller fokus och att konkreta åtgärder vidtas för uppnående av målen i utvecklings- och hållbarhetsagendan. Vi har gemensamt åtagit oss att uppnå agendan – om vi håller oss till den är vi på god väg ur krisen och mot ett bärkraftigt samhälle.

Tredje sektorn står för en stor del av det praktiska sociala arbetet och sysselsättningsarbetet på Åland – det som stödjer människor till välmående och blomstring. Vi ser redan nu hur utmaningarna och belastningen på det sociala systemet ökar. Sociala insatser behöver samordnas för att ha individen i fokus. Nu behöver det sociala, och framför allt KST, garanteras resurser för att kunna arbeta långsiktigt och förebyggande. Barnperspektivet måste genomsyra besluten, och stöd till familjer garanteras. Nya förslag på lösningar för ökad sysselsättning finns i tredje sektorn – men resurser för handledning och stöd krävs för långsiktiga resultat.

Vi har redan de senaste veckorna sett naturens vikt för välmående och rekreation, då social distansering lett till ökad aktivitet i våra gemensamma naturskyddsområden. Att i enlighet med agendan öka andelen skyddad natur är till gagn både för ålänningar och besökare. Vi har förslag på hur fritidsaktiviteter och motion ska möjliggöras för alla även i ekonomiskt svåra tider.

Hållbar och lokal konsumtion är en av grundpelarna i utvecklings- och hållbarhetsagendan – både för miljö, människor och ekonomi. För att garantera att långsiktigt hållbara verksamheter överlever krisen bör eventuella stöd riktas till verksamheter som aktivt arbetar för att hålla sin påverkan inom ramarna för de fyra hållbarhetsprinciperna.

Med coronakrisen följer stora samhälleliga förändringar som kommer att behöva tacklas både akut och på lång sikt. Planer för hur stimulera näringslivet finns, men det är viktigt att man funderar på hur stödja tredje sektorn också i framtiden. Tredje sektorns utbud och tjänster kan i tid av ekonomisk kris och oroligheter komma att bli väldigt viktiga för många ålänningar. Beaktas tredje sektorns betydande roll kan vi nå en situation där behovet och efterfrågan går hand i hand med vad våra resurser tillåter oss leverera.

Som tredje sektorns representanter i utvecklings- och hållbarhetsrådet kände vi oss manade att ställa frågan: vilka behov ser föreningarna i det åländska samhället mot bakgrund av coronakrisen? Nedan följer tredje sektorns konkreta förslag till åtgärder för färdplaner framåt – både akut och med sikte på 2030. Vår kompetens står till förfogande. Vi är beredda att ställa om!

Martha Hannus, Niclas Forsström och Petra Granholm

Civilsamhällets representanter i utvecklings- och hållbarhetsrådet inom nätverket bärkraft.ax

 

Familjer och relationer

Coronakrisen kommer att resultera i familjer som far illa. I krisens spår kommer vi att se ökad arbetslöshet. Oro för arbete och ekonomi påverkar välbefinnandet, hälsa och förmåga. Stöd och hjälp att på bästa sätt hantera en förändrad ekonomi kommer att vara av vikt. Ekonomisk rådgivning för privatpersoner finns och insatser likt dessa är viktiga för att stävja skuldsättning och den ohälsa som ofta blir en följd.

Förändrade livsförhållanden påverkar användningen av rusmedel. Det är viktigt att vara uppmärksam på barnen i de familjer där alkoholen blir ett problem. Det behöver framöver satsas än mer på förebyggande insatser men också på riktat socialt arbete. KST som ska starta 2021 kommer att få en avgörande roll för att stödja och hjälpa familjer som har det svårt och det är viktigt att de får de resurser de behöver. Samtalsgrupper för kvinnor som har blivit utsatta för våld i en nära relation finns, motsvarande forum kommer att behöva finnas tillgängliga också efter coronakrisen. Bedömningen är att i dessa tider då många är hemma - i karantän, isolerade, permitterade eller uppsagda - ökar också oroligheterna i hemmen.

Med den höga arbetslösheten riskerar vi större klyftor i samhället. Det finns en risk att en del familjer som en följd av ekonomiska svårigheter väljer bort fritidsaktiviteter och sysselsättning. Motion och gemenskap är viktigt för hälsan. För att hindra att personer börjar välja bort fritidsaktiviteter som ett sätt att spara pengar kunde man tänka sig två konkreta åtgärder; motion på recept samt att Åland jobbar vidare med Islandsmodellen och ger ungdomar värdesedlar för att delta i fritidsaktiviteter. Att deltagaravgifterna ligger på en rimlig nivå kommer nu mer än någonsin att vara viktigt. Om avgifterna är för höga utesluter vi en del av ålänningarna och det bidrar till att skapa klyftor i samhället. Tredje sektorn kan bistå i utformningsarbete. Föreningsaktiviteter ska vara tillgängliga för alla barn och unga oavsett socioekonomisk bakgrund.

En del av det förebyggande barnskyddsarbetet är att föräldrar erbjuds stöd i sitt föräldraskap tidigt och i tillräcklig omfattning. Resurser för familjerådgivning att ta emot nya familjer och att träffa dem i tillräcklig omfattning bör prioriteras. Föräldrars separation har konsekvenser för barnets vardag och mående. Medling i familjefrågor, som från och med 1.1.2021 sköts av KST, är en lagstadgad men för föräldrar frivillig insats som bör prioriteras. Hur bra barnen klarar sig i samband med föräldrars separation beror mycket på hur föräldrarna kan samarbeta i ärenden gällande barnet. Även barn till föräldrar som separerar har stor nytta av stödgruppsverksamhet.

Möjliggör förebyggande och främjande insatser, säkerställ vård och stöd på rätt nivå för barn och unga. Särskilt fokus behöver ges till barnfamiljer där det finns vuxna som lever med psykisk ohälsa eller missbruk. Myndigheter ska ha rutiner för att ge information och erbjuda stöd till barn som är anhöriga. Genom stödformer riktade direkt till barn, tex stödgrupper, kan riskgrupper fångas upp och skyddsfaktorer stärkas.

För ökad tillgänglighet för både barn och vuxna som behöver komma i kontakt med professionella vuxna under dygnets alla timmar föreslås att en socialjour, med lägre tröskel än att ringa 112, inrättas i samband med uppbyggnaden av KST. För att fånga upp de barn som behöver samhällets hjälp krävs också nya sätt för barn själva att få åldersanpassad information om och kontakt med barnskyddet, tex i skolan och via nätet.

Ekonomiska och sociala villkor för barn och barnfamiljer har stor betydelse för hälsa, skolresultat och möjlighet att delta i sociala och kulturella aktiviteter. Säkerställ så att insatser inom vuxen socialt arbete har ett barnperspektiv så att barnets behov säkerställs genom stödet från sociala myndigheter. Avsätt särskilda medel för att säkra barns möjlighet att delta i fritidsaktivitet.

Barn och unga

Det är viktigt att man tänker på barn- och ungdomsverksamhet efter coronakrisen och hjälper föreningar att fortsätta med den verksamheten.

Vi önskar lyfta fram behovet av att konsekvenser för barn ska beaktas vid beslut om tilläggsbudget (och beslut framledes). All information som för närvarande finns om barn och barnfamiljers situationer ska beaktas vid beslutsfattandet. Även under undantagssituationen och framledes måste beslut fattas i enlighet med barnkonventionen, utgående från på barnets bästa.

Säkerställ så att det stödpaket som planeras i riket för barn och unga även kommer att komma barn och unga på Åland tillgodo eller ta fram en motsvarighet för Åland.

För att samhället ska klara av att möta nya klienter och deras familjer samt klienter som kan ha fått vänta på stöd p g a coronapandemin krävs satsningar på tillräckliga och tidiga insatser, inte bara inom det egentliga barnskyddet men också inom det förebyggande barnskyddsarbete som åligger till exempel barnomsorgen och skolan. Socialarbetarna och deras arbetssituation har en central roll när det gäller hållbarhet i det egentliga barnskyddsarbetet. En prioritering i form av begränsning i antalet klienter så att en ansvarssocialarbetare har 25 klienter förordas (internationell rekommendation, stödd av Talentias ordförande Tero Ristimäki).

Unga och arbetsliv

Kommunerna och landskapet bör ta emot praktikanter (i större utsträckning), då det nu upplevs som svårare att få tag i praktikplatser. För flera är praktik den första introduktionen till arbetslivet, och ett sätt att bygga på sin CV. Många saknar helt arbetserfarenhet, och det som skett under coronakrisen är att många blivit permitterade eller arbetslösa och dessa har färska arbetserfarenheter och därmed konkurrerar de ut vår målgrupp med inga erfarenheter.

Kommunala sommarjobb. Kommunerna behöver gå in och erbjuda en viss åldersgrupp sommarjobb, t. ex. alla 16-åringar, och de skulle kunna jobba några veckor minst. Detta för att få pröva på arbetsmarknaden och ha en meningsfull sysselsättning under sommaren. Om de dessutom utför renoveringsarbete eller något annat som fräschar upp närmiljön, så känner de ett större ansvar för sitt närområde vilket generellt sett brukar leda till mindre skadegörelse och mindre nedskräpning som en positiv bieffekt. Till detta kunde lite äldre ungdomar anställas som assisterande arbetsledare.

Kan man koppla krav på motprestation till de som uppbär utkomststöd eller arbetslöshetsförmån? Till exempel de ungdomar som lyfter ersättning för arbetslöshet hos AMS, skulle det kunna arrangeras kortare (2–3 veckors) kurser för. Där det bland annat avhandlas arbetssökning, arbetslivsorientering och liknande. Syftet med kurserna är då även att få igång ungdomen, och att de får stöd i att börja en process mot vad som ska hända sen. Tanken är att man genom detta försöker undvika hemmasittande och istället försöker nå de ungdomar som är eller riskerar bli långtidsarbetslösa, och få dem att börja tänk till kring sin situation och vilka alternativ de har. Tankarna kommer först igång (på riktigt) när man gör något.

Detta något kan vara något helt nytt för en, eller så är det något nygammalt, men huvudsaken är att man blir lite utmanad i förhållande till hur ens situation ser ut just nu. Hur mycket man ska kunna kräva någon form av aktivitet kan diskuteras, och likaså vad som händer ifall man motsätter sig denna aktivitet. Undantag ska naturligtvis göras för de som inte är redo att aktivera sig ex. om man är sjukskriven eller det på annat sätt är direkt olämpligt. Likaså kan man undantas om det redan finns en konkret planering ex. man har kommit in på en utbildning man sökt, men den startar först om någon månad eller man har fått en anställning eller liknande.

Skola och utbildning

Prioritera arbetet med utbildning i skolorna för att förebygga sexuella trakasserier, könsstereotypa normer och machokultur. I undersökningar (till exempel NABO), upplever de unga själva detta som ett problem.

Tydliga instruktioner till kommunerna för att säkerställa jämlikt stöd i undervisningen över hela Åland. Uppmana till samverkan mellan myndigheter. Skolornas öppnande har stark social grund och här kan den pedagogiska personalen ha nytta av praktisk vägledning och nära samarbete med de sociala myndigheterna. Det stödpaket som nu tas fram i riket för barn och unga behöver ha en motsvarighet för Åland.

Samvaro och sammanhang

Ensamhet var ett samhällsproblem också innan coronakrisen men har nu aktualiserats på ett helt annat sätt. Få söker sig till sjukvård för ensamhet även om det finns stark koppling mellan ofrivillig ensamhet och ohälsa. Ofrivillig ensamhet finns i alla åldersgrupper och förebyggande insatser och uppsökande verksamhet är viktigt, liksom riktat socialt arbete. Tredje sektorn är central då det kommer till att bryta ensamhet, till exempel kan frivilliguppdrag erbjudas. Dessa skapar känsla av gemenskap, man får göra något meningsfullt med sin tid och kommer in i ett socialt sammanhang.

Seniorer är en extra utsatt grupp just nu eftersom de är både riskgrupp samt i stor utsträckning påverkade av de restriktioner och rekommendationer som undantagstillståndet resulterat i. Många är ensamma och isolerade utan möjlighet till kontakt med anhöriga eller bekanta. Den fysiska distans vi uppmanas hålla ger direkta och säkert också långverkande effekter på de äldres hälsa. Ensamheten är psykiskt påfrestande och de rutiner och relationer man byggt upp också utanför den egna familjekretsen rubbas. Den fysiska hälsan påverkas utan möjligheten att delta i till exempel ordnade fysiska aktiviteter. Det är viktigt att det finns resurser och utrymme att både under och efter krisen hitta sätt och verktyg som möjliggör förbyggande arbete i denna grupp.

Den tekniska utveckling som samhället nu har genomgått i och med coronakrisen för med sig sådant som är viktigt att förvalta också efter den akuta fasen. Att bättre använda sig av tekniken skapar tillgänglighet, till exempel personer som p.g.a. avstånd eller hälsotillstånd inte kan delta i aktiviteter eller nyttja tjänster får på ett helt annat sätt tillgång till det som erbjuds. Det är viktigt att förvalta och stöda denna tekniska utveckling som under krisen tagit tid och resurser att bygga upp.

Jämställdhet

Jämställdhet och jämlikhet är integrerade i hållbarhetsagendan. Idrottsrörelsen är en stor folkrörelse med potential att nå ut till många. Det är viktigt att finansiering tryggas för att det jämställdhetsarbete som är initierat 2020 kan fortgå enligt plan 2021 och 2022. Idrottsrörelsen startades av män, för män och präglas fortfarande mycket av manliga normer och maktstrukturer. Nationell och internationell forskning styrker påståendet att trots att framsteg skett finns det arbete att göra för att åstadkomma en mer jämställd idrott.

Kartlägg vilka konsekvenser krisen får för jämställdheten, hur drabbar den kvinnor och män olika? Till exempel gällande könsdiskriminering på arbetsplatsen, hemarbetet som potentiellt tynger kvinnor mer med barn hemma från skolan, potentiell ökning av våld mot kvinnor ökat, jämställdhetsperspektiv på permitteringar inom offentlig sektor och genusperspektiv på omflyttningar inom offentlig sektor.

Säkerställa och utöka stödet för våldsutsatta kvinnor och barn under situationer som dessa, men även i övrigt då det finns för många upplevelser av bristfälliga stödfunktioner (framförallt behov av mer långsiktigt psykosocialt stöd).

Öka kunskapen om genusperspektiv och jämställdhet inom lagting, regering och förvaltning. Tillsätt en arbetsgrupp att jobba med dessa frågor. Kunskapen är oerhört viktig för att identifiera strukturer, mekanismer och normer som upprätthåller ojämställdhet.

Energi, transport och infrastruktur

Vi behöver minska vårt energiberoende och de utsläpp som energiproduktionen ger upphov till genom att verka för lokalt producerad miljövänlig el och energibesparande åtgärder. Användning av fossil energi bör avvecklas–där bör LR föregå med gott exempel. Utfasning av oljepannor, fler solpaneler, fossilfria transporter och investeringar i energisnåla byggnader bör prioriteras.

Det är viktigt för välmående att framförallt barn- och ungdomar kan ta del av fritidsaktiviteter som erbjuds. Transportsystemet (skolskjutsar, kollektivtrafik andra transportmetoder) behöver ses över för att möjliggöra att barn- och ungdomar kan ta sig hem till och från fritidsaktiviteterna efter skolan.

Arbetsliv och näringsliv

Den grupp som redan tidigare stått långt från arbetsmarknaden kommer i ett samhälle med högre arbetslöshet att ha en ännu svårare situation. Vissa behöver livslångt stöd för att klara av ett lönearbete.

  • Skapa en stödfunktion för de som fått en anställning efter långtidsarbetslöshet för att se till att de kan behålla anställningen
  • Förläng tiden för sysselsättningsstödsanställning - idag är den för kort för att kunna nå resultat som leder mot den öppna arbetsmarknaden
  • Se över villkoren för företag och arbetsplatser som är villiga att ta emot sysselsättningsstödsanställda eller långtidsarbetslösa på praktik. Idag får man inte ta emot praktikanter eller ha sysselsättningsstödsanställda om man sagt upp eller permitterat personal.
  • Ge KST i uppdrag att se till att tjänster i form av sysselsättning, vägledning och arbetsträning kan erbjudas alla även i kristider. Tjänsterna kan köpas av tredje sektorn.

Ökad lokal självförsörjningsgrad av livsmedel på Åland. Vi har förutsättningar att producera högkvalitativa råvaror och bra möjligheter för förädling. En hög självförsörjningsgrad skapar en trygghet i det åländska samhället, vi tryggar tillgången på mat även om transporterna hotas. Maten ska naturligtvis produceras på ett så hållbart sätt som möjligt, vilket samtidigt gagnar biologisk mångfald.

Riktade stödåtgärder för hållbara företag eller företag som kan visa ambitiösa hållbarhetsplaner. Nu är det dags att bestämma vilka verksamheter vi vill ha med oss i framtiden.

För att garantera att långsiktigt hållbart tänkande verksamheter överlever krisen bör eventuella stöd riktas till verksamheter som aktivt arbetar för att hålla sitt avtryck inom ramarna för de fyra hållbarhetsprinciperna. Formulera stödkriterier och ställ krav som leder till omställning, inte tillbaka till business-as-usual:

  • Stödkriterier med inspiration från mål 6 och 7 i utvecklings- och hållbarhetsagendan skulle kunna vara att verksamheten har mätt sina koldioxidutsläpp och har en plan för att minska dem till en hållbar nivå, att återbruk och återanvändning prioriteras framför nykonsumtion och att varor och tjänster som köps in är hållbart producerade.

Arbetsgivarna bör erbjudas stöd för att ta emot praktikanter och nya anställda. Det handlar både om ett ekonomiskt stöd till den person på arbetsplatsen som ska agera handledare åt den nya kollegan, men även om tillgång till externt handledarstöd som kan stötta arbetsgivaren i mötet med den nya kollegan. Detta kan ske i form av Supported employment, där praktikanten har en fristående handledare med sig på arbetsplatsen den första tiden, som kan stötta i inlärningen av nya arbetsuppgifter, kontakten med arbetsgivaren med mera. Praktikanten kan dels behöva stöd i form av Supported employment men dels kan de behöva ytterligare stöd med hela sin livssituation, för att kunna fokusera på sin praktik/arbete eller studier. Det kan vara ex. stöd med strukturen i hemmet eller i kontakt med myndigheter.

Naturen som resurs

Öka andelen skyddad natur på Åland. Vi ligger fortfarande lågt i internationell jämförelse, vi vill se en markant höjd procent vad andel skyddad mark beträffar. Att fortsätta arbetet för en ökad andel skyddad natur säkerställer också medborgare och besökares möjligheter att ta sig ut i naturen. Att säkerställa och skydda livsmiljöer för olika arter är ett sätt att främja biologisk mångfald.

Lyft naturens som en resurs både för välmående och turism. Den senaste tidens krav på social distansering har medfört att många ålänningar upptäckt naturen som utflyktsmål. Nu vore det ett gyllene tillfälle att förverkliga Naturum Åland, en lokal informationsplats som guidar ålänningar och besökare ut i den åländska naturen.

Föreningsadministration och samarbete

De intäkter som föreningarna annars erhåller genom olika typer av verksamhet kommer nu inte in. Viktigt att inse att ekonomin också är en viktig del inom tredje sektorn. Hur värdesättas attraktionskraften som tredje sektorn bistår med, genom skapandet av mötesplatser (fysiska och sociala) och aktivitet?

Med coronakrisen följer stora samhälleliga förändringar som kommer att behöva tacklas både akut och på lång sikt. Många av utmaningarna kommer att vara kopplade till den sociala sidan. Planer för hur stimulera näringslivet finns, men det är viktigt att man funderar på hur stödja tredje sektorn också i framtiden. Tredje sektorns utbud och tjänster (tillgänglig lågtröskelverksamhet) kan i tid av ekonomisk kris och oroligheter komma att bli väldigt viktiga för många ålänningar. Har man då inte tagit i beaktade tredje sektors roll kan vi hamna i en situation där behovet och efterfrågan inte går hand i hand med vad våra resurser tillåter oss leverera.

Det är av vikt att Ålands landskapsregering också kommunicerar med tredje sektorns aktörer om den ekonomiska nutiden och framtiden. Finns det något stöd av få till föreningar om man måste börja planera eller göra om verksamheten? Finns det stöd för möjlighet att utveckla verksamheten i en speciell riktning, som överensstämmer med uppkomna behov?

Det viktigaste är att LR inte tar tredje sektorn/civilsamhället för givet i all fokus på näringslivet.

Se föreningarna som en resurs då det kommer till kompetensstöd, samvaro och meningsfull vardag. Ta reda på vad föreningarna gör och hur de kan hjälpa då nya behov uppkommer.

Uppmuntra föreningarna till att förstärka och fortsätta utveckla de online baserade aktiviteterna och mötena. Det är ett sätt att tillgängliggöra verksamheter inte minst inom den fria bildningen. Det skulle möjliggöra för grupper med geografiska hinder, arbetstidshinder eller småbarn som behöver övervakning att på ett helt annat sätt få del av de som landskapet satsar i form av PAF medel. Medel som idag de facto når endast en begränsad grupp. Förslag: LR kunde ge ett extra stöd för de som parallellt med sin verksamhet möjliggöra deltagande via nätet både vd det gäller möten, föreläsningar och kulturevenemang. Nu när allt fler tvingats att pröva på finns ett helt annan kunskap om hur enkelt det ändå kan vara.

Tredje sektorn och människors välmående

Med tanke på välmående i samhället är det av det nu viktigare än någonsin att investera i idrott och hälsofrämjande aktiviteter. Paf-medel kunde beviljas för tredje sektorn i två eller tre års budgeter, med möjlighet för mindre justeringar, för att säkra långsiktigheten i verksamheten. Föreningarna skulle kunna komma igång tidigare på året med sina verksamheter vilket bidrar till hållbarhetsagendan genom att uppmuntra till ett livskraftigt föreningsliv.

Icke-vinstdrivande små föreningar spelar en viktig roll i att samhällsmedborgarna kan ta del av idrott och fysisk aktivitet på daglig basis till en överkomlig kostnad, vilket ökar individens psykiska och fysiska välmående och ökar attraktionskraften i boendeområdet. Beakta föreningarnas möjligheter att ta del av krispaket och stödformer för att säkra föreningarnas överlevnad.

Inom tredje sektorn finns mycket kompetens och det är viktigt att föreningar och organisationer ges möjlighet att skapa förutsättningar för hälsa och välmående. Föreningar och organisationer bidrar med förebyggande insatser i olika former och inom olika sektorer, arbete som nu och i den närmaste framtiden kommer att vara av stor vikt för att ta oss vidare i omställningen.

Oro för att karantän och socialdistansering har lett till och kommer att leda till ökad psykisk ohälsa, något som tredje sektorn skulle kunna ha fått och behöver få mer stöd för. Ett stärkt föreningsliv med kompetenta ledningar kan starkt bidra till att människor mår bättre, men det kräver att föreningar förmår att nå nya målgrupper och ta hand om de medlemmar man redan har, det händer inte bara av sig själv, det krävs utbildning, stöd, hjälp och i vissa fall personella resurser som en motor.

Medaktörer i nätverket bärkraft.ax som har bidragit med åtgärder:

ABF-Åland, Emmaus Åland, Folkhälsan på Åland, Rädda Barnen Åland, Ung Resurs, Ålands feministparaply, Ålands Idrott, Ålands marthadistrikt, Ålands Natur & Miljö, Ålands 4H

Här kan du lyssna på visionen:


Vi samlar in e-postadresser till dig som vill prenumerera på nyhetsbrev från bärkraft.ax. E-postadresserna används endast i detta syfte och delas inte med någon tredje part.