Om att förlora och återfinna tro | Bärkraft.ax
Rufus Panelius mot bakgrund av sjö och dimma

Om att förlora och återfinna tro

Krönika publicerad i Nya Åland 18 maj 2021

Den kanske mest grundläggande teorin inom klassisk ekonomi är lagen om utbud och efterfrågan. Höj priset på potatis och bönderna vill sälja mer potatis medan kunderna vill köpa mindre. Sänk priset och motsatsen sker. Bönderna vill sälja möjligast mycket möjligast dyrt och kunderna vill köpa möjligast mycket möjligast billigt. Någonstans mellan alltför dyrt och alltför billigt uppstår marknadspriset. Teorin har en simpel logik, människan är rationell och strävar efter att maximera sin egen nytta.

När européer i Nordamerika under 1800-talet – i hopp om att byta till sig fler pälsar – erbjöd Cree stammen ett högre pris, hämtade de istället till européernas förvåning färre pälsar till handelsplatsen. Förklaringen var att ursprungsfolket levde efter en tillräcklighetsprincip, de behövde bara en specifik summa pengar och nu fick de vad de behövde i utbyte mot färre pälsar.

Exemplet tyder på att marknadslogiken inte är en naturlag eller en ofrånkomlig del av människans natur. Det faktum att vi ständigt strävar efter högre lön och dyrare konsumtionsvaror är ett resultat av en socialiseringsprocess. I sig är socialisationen varken bra eller dålig, den är en ofrånkomlig del av att leva bland andra människor. Men vi har ett mått av kontroll över hur vi kollektivt utvecklar våra värderingar och riktning för socialisation. Konsumtion är då inte det vi bör välja att värdera.

Konsumtionen är inte objektivt god. Dels blir vi inte nöjdare av konsumtion i sig själv – den ger oss bara lycka i förhållande till hur mycket andra konsumerar – dels ger vår konsumtion upphov till negativa följder för andra människor, djur, natur och hela vår planet. Även om orsaksförhållandena kan vara oerhört komplexa är de ändå en oskiljaktig del av våra handlingar.

I överkonsumtionssamhället väcker dessa tankar tunga frågor om mening och syfte. Jag blir ständigt påmind om att lyckan väntar bara jag köper en större TV, en segelbåt eller en lång semesterresa. Samtidigt är jag plågsamt medveten om att alla dessa saker som borde ge mig lycka samtidigt kräver enorma resurser att tillverka, ger upphov till tonvis koldioxidutsläpp och eventuellt har tillverkats av en person på svältlön jag aldrig kommer träffa. Vi har alla en ekologisk skuldsättningsgrad på uppemot 250 %, en siffra som ifall den beskrev min personliga ekonomi skulle vara minst sagt alarmerande.

Konsumism är idag vår kollektiva religion. Vi intalas att vägen till lycka och paradiset säkras genom att ständigt konsumera mer. Att sluta tro är att tappa mening. Meningslösheten tar sig inte bara uttryck i själslig tomhet, den har konkreta följder för var och ens vardag och arbetsliv. Vad är meningen med arbete om dess frukt, möjligheten att konsumera, är rutten?

Samtidigt visar Cree-exemplet att en annan inställning till mening är möjlig och minst lika naturlig som den vi har idag. Att göra sig av med tillväxtberoendet och istället adoptera en tillräcklighetsprincip, där tillhörighet, medmänsklighet och upptäckande värderas, är centralt för vår samhällsutveckling.

Rufus Panelius
Högskolepraktikant 
Nätverket bärkraft.ax

Här kan du lyssna på visionen:


Vi samlar in e-postadresser till dig som vill prenumerera på nyhetsbrev från bärkraft.ax. E-postadresserna används endast i detta syfte och delas inte med någon tredje part.