Flera kan blomstra genom frivilligarbete | Bärkraft.ax
Niclas Forsström
Foto: Susann Skogberg/Nya Åland

Flera kan blomstra genom frivilligarbete

Krönika publicerad i Nya Åland den 16 november 2020

I augusti tillfrågades den åländska befolkningen vad de anser om utvecklings- och hållbarhetsagendan och ”Alla kan blomstra”-visionen. Hela 61 % svarade att mål 1 är viktigast. Mål 1 är välmående människor vars inneboende resurser växer.

Det finns många goda exempel som bidrar till att alla kan blomstra. Ett av dem är frivilligarbete, d.v.s. sådana insatser som utförs på frivillig grund, oavlönat eller mot ett symboliskt arvode och på fritiden. I vissa sammanhang används begreppet ideellt arbete. Enligt Europeiska Unionen är frivilligarbete till gagn för den enskilde frivilligarbetaren, gemenskapen och samhället i dess helhet.

All form av frivilligverksamhet konkurrerar om den kanske dyrbaraste resursen av alla, folks tid. Trots det räknar man med att cirka 40 procent av alla nordbor deltar i någon form av frivilligt arbete. I Norge är intresset ännu större – där uppger imponerande 63 procent att de arbetat ideellt under det senaste året.

Då och då hör jag på Åland att det ideella arbetets tid är förbi. Fördjupar man sig i ämnet kan man dock snabbt konstatera att även vi är duktiga på frivilligarbete. Viljan att hjälpa varandra är extra stor i ett litet samhälle, vill jag tro. Hjälpinsatserna i samband med Alfrida är bra exempel. Och just kriser föder viljan att hjälpa. I Finland lade krigen grunden för hjälparbete och ”talkoandan” föddes. I samband med lågkonjunkturen på 1990-talet kom nästa stora genombrott. I Sverige ledde flyktingkrisen 2015 till att allt fler ställde upp för att hjälpa till, och den pågående coronapandemin visar nu tecken på samma effekt. Det gäller såväl lokalt som i våra grannländer. Högre arbetslöshet och mer fritid ökar intresset för frivilligarbete.

ÅSUB presenterade år 2012 en intressant rapport om frivilligarbetet inom det åländska föreningslivet där de lyfte fram de samhällsekonomiska och kvalitativa effekterna. På basen av de drygt 100 föreningarna de analyserade uppskattades den totala mängden frivilligarbete till drygt 800.000 timmar per år. I euro uppskattas den samhälleliga kostnaden för omvandlingen av frivilligarbetet till cirka 36 miljoner på Åland. Samhällets avkastning på en euro i bidrag ger cirka 3,5 euro tillbaka i välfärd. Idrottsföreningarna är i topp följda av sociala föreningar som tex Folkhälsan.

Vad är då drivkraften att engagera sig? Undersökningar påvisar att de frivilligt arbetande i genomsnitt har en bättre självskattad hälsa. Skillnaderna är som störst inom det psykiska välbefinnandet. Ideellt arbete ger i korthet ett sammanhang, många känner sig mindre ensamma, de mår bättre och upplever att de får ett mera meningsfullt liv. Frivilligt arbete skapar för många även viktiga nätverk. Erfarenheterna blir också allt mer meriterande i samband med rekrytering.

Motivet och intresset för frivilligt arbete lever med andra ord vidare. Folk vill påverka, hjälpa, vara del av en gemenskap, lära sig nytt, få nya erfarenheter och vänner samt förbättra sin egen och andras hälsa.

Så om du inte redan gör det, men vill bidra till att alla kan blomstra, så är det ett bra alternativ att engagera dig i föreningslivet. Det krävs inte regelbundna och tunga insatser utan även små och kortvariga engagemang räknas. Med frivilliga insatser hjälper du andra människor och det åländska samhället att blomstra. Ett stort plus är att du själv får en bättre livskvalitet.

Du behövs!     

Niclas Forsström
Medlem i utvecklings- och hållbarhetsrådet 

Här kan du lyssna på visionen:


Vi samlar in e-postadresser till dig som vill prenumerera på nyhetsbrev från bärkraft.ax. E-postadresserna används endast i detta syfte och delas inte med någon tredje part.